tag:blogger.com,1999:blog-14284274.post5572369951686902162..comments2023-11-05T08:20:15.707+01:00Comments on Approximation: SCAFT 1968: Hur det gick snettErik Berghttp://www.blogger.com/profile/05191902607742992914noreply@blogger.comBlogger12125tag:blogger.com,1999:blog-14284274.post-70714148363441296362009-12-22T17:35:43.532+01:002009-12-22T17:35:43.532+01:00Ja, verkligen! Fast att kunna redigera väven var j...Ja, verkligen! Fast <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/WorldWideWeb" rel="nofollow">att kunna redigera väven var ju meningen hela tiden</a>.Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-14284274.post-21306365049111590292009-12-22T15:16:43.791+01:002009-12-22T15:16:43.791+01:00@Jan: Du kan nog ha rätt där, jag hoppas verkligen...@Jan: Du kan nog ha rätt där, jag hoppas verkligen det.<br /><br />Mycket intressant med LO-enkäten och resultaten från Byggnads!Erik Berghttps://www.blogger.com/profile/05191902607742992914noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-14284274.post-1421240773275027092009-12-22T15:15:41.862+01:002009-12-22T15:15:41.862+01:00@idiomdrottning: haha, ja hon är faktiskt överallt...@idiomdrottning: haha, ja hon är faktiskt överallt, och en väldigt duktig tecknare dessutom.<br /><br />Ja, jag syftade på de patterns som <br />Ward Cunningham och Kent Beck utvecklade för Smalltalk. Jag är inte ett dugg insatt i hur pattern-användandet därefter vidareutvecklats inom objektsorienterad programmering,<br />utan fastnade på den fascinerande <a href="http://c2.com/cgi/wiki" rel="nofollow">Wikiplattform</a> som Cunningham satte upp 1995.<br /><br />Om jag förstått historien rätt så är detta världens första wiki - direkt inspirerad av Christopher Alexanders Pattern Language. Och därmed får väl Christopher Alexander lugnt anses vara den nu levande arkitekt som satt störst avtryck i historien.Erik Berghttps://www.blogger.com/profile/05191902607742992914noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-14284274.post-85812141348345378032009-12-22T12:56:44.950+01:002009-12-22T12:56:44.950+01:00@Erik:
Jag älskar A Pattern Language och drömmer ...@Erik:<br /><br />Jag älskar <i>A Pattern Language</i> och drömmer mig ofta bort till samhället som målas upp där, men jag tycker att de som använder den i Smalltalk och andra klass-oop sammanhang har tänkt ett steg för lite. Patterns i de sammanhangen blir allt för ofta »The human compiler at work«. Antar att du tänker på MVC när du skriver om Wikipedia?<br /><br />Vilken vacker tidning!Suhinina kan uppenbarligen allt och är överallt. (Ett tag lyckades en vän till mig lura i mig att det var hon som hade vår server i sin garderob.)Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-14284274.post-79305849821075418602009-12-21T15:42:24.060+01:002009-12-21T15:42:24.060+01:00Erik: Allt färre tar körkort. Bland stockholmare m...Erik: Allt färre tar körkort. Bland stockholmare mellan 18 och 30 är de nu nere under 50%! Ännu färre har förstås bil. För många ungdomar är bil farfars pryl. Bilen är inte en del av moderniteten och vuxenblivandet längre. Så en stark psykologisk barriär är redan genombruten.<br /><br />LO Stockholms medlemsenkät visar detta tydligt. Där ställs ett antal politiska krav upp som medlemmarna får gradera på en skala mellan 0 och 10. "Förbifart Stockholm" får den lägsta poängen av alla medan "Satsa på kollektivtrafiken" får 10,0. Och ändå har hittills bara Byggnads lämnat in!Jan Wiklundnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-14284274.post-71917956163930337642009-12-20T18:38:19.105+01:002009-12-20T18:38:19.105+01:00@idiomdrottning: Som hjälpmedel i designprocessen ...@idiomdrottning: Som hjälpmedel i designprocessen har jag använt det flera gånger och tycker det är ett bra stöd.<br /><br />Överhuvudtaget, att systematisera och förankra designöverväganden i ett mer vetenskapligt förhållningssätt är nödvändigt för att lyfta design och arkitektur ovan den imbecilla ”konstnärliga intuitionen” och göra designprocessen tillgänglig för fler. Har planerat att klämma fram en artikel någon gång om hur kombon pattern languge + internet kan användas för att bygga ett lättillgängligt system för deltagandedesign.<br /><br />Jag har förresten skrivit lite om hur tankemodellen pattern language anammats inom datorärlden <a href="http://www.analysforlag.se/kritik/3.pdf" rel="nofollow">här</a> om du är intresserad.<br /><br />Vad är din egen syn? Bra eller dåligt?Erik Berghttps://www.blogger.com/profile/05191902607742992914noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-14284274.post-20726297276751215732009-12-20T18:32:16.198+01:002009-12-20T18:32:16.198+01:00@Johannes: Visst, varje land har sin motsvarighet ...@Johannes: Visst, varje land har sin motsvarighet till SCAFT och också i Sverige tog bilen stor plats i de nya områdena långt innan 1967. Jag är inte ute efter att frikänna funktionalismen men tycker det är mer intressant att urskilja hur funktionalismen har påverkats och förändrats av bilismen. Jag använder uttrycket ”perverterats” i texten för det tycker jag är vad som har skett, i relation till de funktionalistiska ambitioner som jag sympatiserar med.<br /><br />En sak tycker jag särskilt man ska hålla i minnet: funktionalismen var aldrig en enhetlig rörelse. Avståndet från Le Corbusiers framstegsoptimistiska men samtidigt teknokratiska och centralistiska variant är enormt till Ebenezer Howards halvanarkistiska visioner och Ralph Erskines småskaliga humanism. Funktionalismen som sådan var ett slagfält mellan olika idéer. Icke att förvåna uppskattades det teknokratiska stråket mest bland makthavare och växte under 60-70-talen till den dominerande tolkningen. Men under 30-50-talen då Sverige byggde en funktionalism som befann sig mycket närmare marken åstadkoms vad som i mina ögon fortfarande är de ”bästa” boendemiljöerna vi har i landet.<br /><br />Uno Åhrén, som du nämner, är särskilt intressant och hans yrkeskarriär kan nästan ses som en mätare på funktionalismens förändring. Det framgår väl i Eva Rudbergs biografi hur han å ena sidan var jordnära, djupt socialt engagerad och sökte bringa ordning i en dåligt fungerande samhällsplanering samtidigt som städerna genomgick den största förändringen och tillväxten någonsin, och å andra sidan hur hans planeringsideal självt efter hand blev fångat i de allt större skalornas tyrrani och det teknokratiska perspektiv som liksom sipprade in efter hand. Uno Åhrén argumenterade vid många tillfällen mot bilismens expansion, de grannskapsenheter han arbetade med byggdes primärt kring kollektivtrafiken, inte bilen, de skulle vara småskaliga och täta. Ändå såg han med tiden inga alternativ mot att gå bilen till mötes i t ex innerstädernas saneringsplaner. Han blev framtidsprognosernas fånge och satt fast mitt en större förändring.<br /><br />Det hade inte behövt bli så, om demokratiseringen fortsatt bortom den parlamentariska demokratin och om bilindustrin och dess ideologi bilismen aldrig tillåtits växa sig så dominerande, då hade de andra sorternas funktionalism kunnat fullföljas istället.<br /><br />Tack för boktipsen! Har inte läst någon av dom men skall följa upp det.Erik Berghttps://www.blogger.com/profile/05191902607742992914noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-14284274.post-73855847443439035732009-12-20T18:25:49.331+01:002009-12-20T18:25:49.331+01:00@Kerstin: Men frågan är om det räcker med att riva...@Kerstin: Men frågan är om det räcker med att riva upp de ekonomiska intressena knutna till bilismen, det måste nog till en djup psykologisk och affektuell uppgörelse också. Miljörörelsens problem både igår och idag är att den inte förmår uppvisa ett alternativ som är mer attraktivt för gemene man än den bekväma och tillsynes ”fria” livsstil som bilen lovar.Erik Berghttps://www.blogger.com/profile/05191902607742992914noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-14284274.post-48899917235910560402009-12-20T11:41:25.092+01:002009-12-20T11:41:25.092+01:00Vad tycker du om A Pattern Language?Vad tycker du om <i>A Pattern Language</i>?Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-14284274.post-18608242172920025012009-12-19T18:41:54.164+01:002009-12-19T18:41:54.164+01:00Bra inlägg! Men jag tror inte det är så lätt att f...Bra inlägg! Men jag tror inte det är så lätt att friskriva funktionalismen (som jag vet att du känner starkt för) för "städer planerade som trafikapparater". <br /><br />Du om någon borde veta att grundtankarna i SCAFT fanns förberedda långt tidigare. Det går en rak motorväg från Corbu (och futuristerna) via CIAM-lärjungar som Uno Åhrén till Sune Lindström och SCAFT-gänget (och vidare till idiotprojekt som Förbifart STHLM mm.) <br /><br />Anders Hagson "Stads- och trafikplaneringens paradigm" visar detta samband tydligt. Per Lundins "Bilsamhället" kan också rekommenderas.johanneshttps://www.blogger.com/profile/12622549498370796556noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-14284274.post-977392911337533832009-12-19T12:07:48.666+01:002009-12-19T12:07:48.666+01:00Engelsk stadsplanering 1948<a href="http://www.youtube.com/watch?v=6ophEYd4A-Q" rel="nofollow">Engelsk stadsplanering 1948</a>Unknownhttps://www.blogger.com/profile/07804953688111154622noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-14284274.post-60268756507900659132009-12-18T23:58:59.831+01:002009-12-18T23:58:59.831+01:00Och detta kanske man kommer åt i framtiden, då Sve...Och detta kanske man kommer åt i framtiden, då Sverige inte längre är ett bilproducerande land.<br /><br />Miljörörelsen kämpade förresten mot bilismen också, krävde bättre allmänna kommunikationer, ville stoppa utbyggnaden av stora affärscentra utanför ständerna och fler motorvägar runt städerna, och istället bevara affärerna i människornas närhet inne i städerna.<br />Det var, som du skriver, döfött. Sverige levde på, med, i och av bilen.<br /><br />Och som du påpekar, bostadsområdena som byggdes och som skulle avskilja trafiken från boendet, med dessa enoma kasernartade bilfria gårdar, blev förfärliga miljöer.Kerstinhttp://www.alba.nu/motvallsbloggen/noreply@blogger.com