Svenska Spel gräver sin egen grav

Spelmonopolet kommer falla. Som ett korthus.

Steg ett i varje privatiseringsprocess har varit att likställa staten som aktör med de privata aktörerna på respektive marknad. Inom elmarknaden, tågtrafiken, telemarknaden, med flera, har det handlat om att stegvis göra statens roll alltmer oklar: först har marknaden som princip etablerats, därefter har det genomdrivits en bolagisering av det statliga verket/monopolet. Bara en kort tid efter bolagiseringen börjar röster höjas (från höger) som frågar varför staten skall egentligen skall äga ett vinstdrivande bolag, när det agerar som vilket annat bolag som helst på marknaden. När den ursprungliga poängen med statligt ägande sjunkit i glömska (eller soppats bortom den mediala händelsehorisonten) är så nästa steg att bolaget styckas upp och säljs ut.

Alla sektoriella avregleringar har gått till såhär. Metoden härrör från ett strategidokument formulerat av SAF 1986:

"Strategin bör vara att gå stegvis fram. Först skapas utrymme för alternativ och sedan används dessa alternativ som en hävstång för förändring. På kort sikt innebär detta ofta att den offentliga finansieringen bibehålls men att utrymmet för privat produktion ökar. Exempel på stegvisa åtgärder är entreprenader, servicecheckar och avreglering av monopolskydd."

Och nu är turen kommen till spelmonopolet att skjuta sig självt i foten genom att leka privat aktör.
Genom att lura med sig finansdepartementet (eller kanske var det finansdepartementet som lurade med sig Svenska Spel, det kan vara hugget som stucket) har det nu blivit klart att staten ska ge sig in på nätpokermarknaden. Därmed tar Svenska Spel ännu ett jättekliv i riktning mot att bli en nasare vilken som helst inom spel och dobbel. Poängen med spelmononopolet var ju just att INTE vara en nasare vilken som helst. Poängen med monopolet var att erbjuda möjligheten att spela (för det går antagligen inte att förbjuda), samtidigt som man förbjöd reklam för spel och konkurrens mellan vinstdrivande spelföretag. På det viset fick vi, precis som med systembolaget en ballans mellan tillgänglighet och efterfrågan som istället för att blåsa upp efterfrågan, höll tillbaka den.

Internet öppnade vägen till nätpokern. Det var ofrånkomligt. Men det är någonting annat än att Svenska Spel skall ställa dörrarna vidöppna in i en spelvärld som är helt på marknadens villkor, pepprad med reklam, påtryckningar, fagra löften och vinstjakt.

Svenska Spel reducerar alltså därmed sig själva till en aktör bland de andra, ja man tar rentav täten i marschen mot ett spelberoende samhälle. Om något år kommer vi undra varför vi överhuvudtaget har ett statligt spelbolag. Då blir det uppstyckning och utförsäljning som med de andra fallna monopolen och verken. De snabba vinsterna staten gör idag genom att ge sig in på nätpoker, kommer bankerna casha in i slutändan. Banken vinner nämligen alltid.