Av alla cyniskt genomtaktiserade utspel från alliansen - och de har varit rätt många - hör Göran Hägglunds kulturkrigsförklaring i Almedalen häromdagen till ett av de mest uppenbara försöken att muta in ett populistiskt territorium. Kristdemokraterna vill konstruera en motsättning mellan "verklighetens folk" och en dekadent kultur/stockholmsvänster för att sedan göra sig själva till verklighetens försvarare.
Det är en ren strågubbeargumentation och eftersom den motsättning han försökte måla upp inte existerar - åtminstone inte på det planet - har till och med Hägglund själv problem med att hitta exempel och fick i Almedalstalet nöja sig med att ge sig på två Konstfackstudenters numera välkända examensarbeten. Lågt.
Hade tänkt skriva något längre om det här, men det behövs inte. Martin Hofverbergs analys på Dagens Konflikt är helt to the point:
Hela upplägget är ett högerns winning game, eftersom motsättningen är hittepå i konkreta materiella termer men kan upplevas reell för en arbetarklass som marginaliserats i det offentliga samtalet. Precis som med brunhögerns fokus på invandring är tricket att INTE ta debatten där de mörkblå vill ha den, alltså om värderingar, utan att alltid hålla i minnet att vänsterns starka kort är och förblir fördelningsfrågorna. Åtminstone om man vill mobilisera de sina.Som Martin Hofverberg skriver: vänstern bör gå inte på den här finten. Låt kristdemokraterna utspela på bäst de orkar och fokusera istället på att diskutera välfärd- och fördelningspolitik.
[...]
Den här typen av utspel måste till ifall KD alls ska ha ett existensberättigande inom den moderatledda alliansen, precis som Olofsson måste agera nyliberal vakthund och Björklund batonga sig rakt in i våra hjärtan. Av var och en ett reaktionärt profilområde, åt var och en ett potentiellt väljarsegment. Men om det gör mer än att trygga KD:s fortsatta riksdagsplats så beror det bara på att de rödgröna lämnade sin planhalva för att utspela en på förhand förlorad fajt.
(Men läs för all del ändå Badlands Hyenas kommentar)
Inlägg
1 kommentar:
Det handlar knappast om vänstern, utom möjligen att de unga konstnärerna i fråga är caffe-latte vänster. Poängen är att när Moderaterna triangulerade sig, och blev de nya socialdemokraterna, och satsar allt på att vara det regeringsdugliga partiet så lämnade de massor med väljare i sticket.
KD är det kulturkonservativa alternativet.
När moderaterna vill spara på försvaret, så vill folkpartiet stärka försvaret och gå in i NATO. Tätt följt av Socialdemokraterna som också helt plötsligt ska stärka försvaret!
Moderaterna kramar facket, och då profilera sig raskt Centerpartiet som ett småföretagar parti.
Piratpartiet försöker fånga upp frihets och integritetsfrågorna.
Skicka en kommentar