02 november 2007

Över gränsen

[Från SvD.se]

Ja, vet ni vad! Jaga gärna tjänstemän på oklara grunder för att de har ett liv vid sidan om politiken, men att gräva i svartjobb, där går gränsen. Tycker, märkligt nog, just SvD:s läsare.

I övrigt instämmer jag till fullo med PR-killen och tidigare (s)-kampanjmakaren Harald Ullman som påpekar att socialdemokraterna borde ligga "lite lägre i den här typen av skenhändelser" (syftande på Schenström):
"Genom att delta i spelet medverkar de, omedvetet kanhända, till att minska politikens anseende och därmed dess möjligheter att förändra samhället."
Det är ett viktigt påpekande, centralt att socialdemokraterna kan ta det till sig. När den politiska debatten övergår i KU-anmälningar och drevpolitik, istället för sakfrågor, är den enda effekten att människor – med all rätt – vänder sig bort från politiken som alltmer framstår som en överexponerad och meningslös apcirkus.

De som i förlängningen tjänar på ett växande politikerförakt är högern, vars väljare fortsätter att rösta när vänsterns väljare i protest väljer soffan. Jämför för övrigt med USA, där republikanernas zippande med Bill Clintons byxgylf resulterade i ett politiskt klimat som kunde få George W Bush att framstå som den schyssta killen från landet, inte därför att han kom från ett annat parti än Clinton utan därför att han framställdes som en kontrast till de nerkletade politikerna i Washington.

Socialdemokraterna har under de senaste dagarna bevisat att de i grunden har missuppfattat vad uthålligt oppositionsarbete innebär. En tröst är att vänsterpartiet i huvudsak reagerat vettigt.

Med detta sagt är det klart att Nicola Clase ska utredas för det skattebrott hon erkänt att hon gjort sig skyldig till. Och oppositionen behöver inte göra något stort nummer av den saken. Ingen bör vid det här laget ha missat att den reellt existerande delen av de inbillade 95% fuskande svenskarna i själva verket visat sig vara medlemmar i moderaterna och tillhöra den av Stefan Fölster och Fredrik Bergström utnämnda "storstadselit" som "inte är helt medveten om [det utbredda fuskande] som pågår".

5 kommentarer:

Kerstin sa...

Å andra sidan vann moderaterna troligen på just den här sortens smutsdrev mot socialdemokraterna året före valet. Detta drev var förmodligen dessutom initierat av alliansen, som omkring ett år före valet bildade en smutsgrupp för att gräva fram så mycket fult de kunde om socialdemokraterna. De lyckades. Vi matades med smuts om s varenda dag under mer än ett halvår före valet. Hade inte folkpartiet mot slutet gjort sig skyldigt till dataintrång, hade vänstern lett smutsligan så de skrek om det (se min skandalkalender).

Du har ju helt rätt i att sådant här bara ökar på politikerföraktet, vilket är precis vad moderaterna vill och ofta tjänar på, liksom sd, men dessvärre, det kan vi nog inte göra något åt. Den här sortens mutskastningsjournalistik kommer från USA, och politikerna kommer att fortsätta att anlita amerikanska spin doctors även framöver, så jag är rädd att den där propagandataktiken är här för att stanna, precis som i USA, i synnerhet som sådana här skandaler ger klirr i kassan för tidningarna.

Den som tiger kommer inte att vinna den heller, är jag rädd. Ökar politikerföraktet kommer just socialdemokraternas väljare att stanna hemma, som du säger, och det tror jag att de kommer att göra oavsett vilken sida som smutskastas.

Tiger socialdemokraterna idag är risken dessutom lika stor att väljare misstänker att de tiger för att de vet att de inte heller har rent mjöl i påsen.

Anja sa...

Jag tycker också att hela den här Schenström-affären har mycket av "mäns krig mot kvinnor" över sig. DN, SvD och Aftonbladet är, om jag inte har helt fel för mig, både till antalet och ideologiskt, manligt dominerade tidningar. TV4 säkert likaså. Det är slående att alla "vettiga" och "tänkande" människor/media (enligt mitt tycke) absolut inte gått med i drevet utan snarare försvarat Schenström eller åtminstone ställt sig frågande: "Vad är det här? Vad händer?" - även om INGEN av dessa sympatiserar med moderaterna. Så jag ser hela Schenström-affären som ett utslag av högerns interna kvinnohat, det verkar vara skottpengar på kvinnor när högern sätter dagordningen. De sossar som tagit chansen att ge regeringen en känga har alla varit män (eller har jag missat nåt?) - men många sossar har också försvarat Schenström, och ändå framställs det i media som att det är sossarna som skapat hela den uppkomna situationen (kanske p.g.a. att det var Aftonbladets scoop från början). Jag ser alltihop som en mediahändelse som är helt skild från verkligheten. Schenström fick avgå för att hon söp till när hon hade jour som ensam ansvarig, trots att detta inte ens är sant. Hon var inte ensam ansvarig, det är redan konstaterat. Men media kan skriva och vinkla allting hursomhelst och det BLIR liksom sanningen även om resonemanget inte ens håller ihop logiskt. Detta är inte första kvinnan media jagar iväg från sin position, men männen låter man konsekvent sitta i orört bo. Jag mår ILLA!!!
Jag är också mycket illa berörd av Reinfeldts agerande, eftersom att han i media försvarat Borg, Bildt, Billström och sig själv för mycket värre överträdelser. Schenström gjorde inget olagligt. Det är helt klart ett kvinnohat som visar sig, eller en manskärlek om man vill tänka mer positivt.

akuhujan sa...

Jag tycker förvisso inte att det var speciellt smidigt av henne att sitta berusad på en krog när hon hade jour, men ja, frågan är vad som hänt om hon hetat Ulf istället. Och jag äcklas höggradigt av journalisten som efteråt använde händelsen för att prata ned henne och på så sätt lyckades rädda sitt egna skinn (eller så var det lugnt redan från början eftersom han är man). Media sägs granska makten, men vem granskar media? Egentligen?

Kerstin sa...

Förvisso verkar det mest vara syndande kvinnor som sparkas ut, medan syndande män sitter kvar. Men i det här fallet tror jag att även en man hade åkt.

Jag är nämligen av uppfattningen att Schenström inte fick gå för att hon drack en kväll då hon borde ha varit nykter, och inte heller för att hon pussade en journalist, utan för att hon ljög om saken för Reinfeldt när historien kom till media.

Två gånger försäkrade hon Reinfeldt, enligt AB, att hon inte varit så påverkad att hon inte kunnat sköta krishanteringen. Då gick Reinfeldt ut och försvarade henne, och hutade åt journalisterna dessutom, genom att tvärsäkert hävda att de inte hade någon story.
Sedan får han veta hur mycket vin som hade druckits, och fick lite andra upplysningar, och insåg att han hade gjort bort sig inför media och inför hela svenska folket.

Det är inte ofta jag håller med eller försvarar Reinfeldt, men det gör jag den här gången. Hade jag varit Reinfeldt hade jag också sparkat partisekreteraren i det läget, oavsett om det hade varit en kvinna eller en man. Hon fick Reinfeldt att göra bort sig offentligt genom att inte vara sanningsenlig från början. En sådan person kan man sedan inte lita på. Hade hon varit ärlig från början kunde det kanske ha slutat annorlunda.

Anonym sa...

Ja, var finns solidariteten?

Det här ger ju lite hopp: www.riktigsolidaritet.nu