18 maj 2009

Tystnaden som uppstår

Det känns lätt overkligt att Sveriges Television ordnar en stor partiledardebatt tre veckor innan EU-parlamentsvalet och låter den absoluta merparten av debatten kretsa kring positioneringar inför riksdagsvalet 2010. Nästan två timmars speltid, ändå valde Agendaredaktionen och partiledarna att ägna bara några minuter åt EU-dimensionen - och den tiden kretsade kring två små allianspartiers duracellaktiga utspel om en ny EMU-omröstning, några repliker kring Lavalldomen och en allmän enighet om att det visserligen är viktigt att rösta, men - underförstått - att det ändå inte är så farligt om folk inte röstar. Detta senare synsätt formulerades tydligast av statsministern själv i ett vresigt resonemang:
”Men. Såhär. Jag kommer göra vad jag kan för att få folk att gå och rösta. Det gör inte ont att rösta. Den verkliga smärtan följer av att sakna rösträtt, så det är klart att jag kommer att rösta, jag kommer uppmuntra alla att rösta. Men det här att inte förstå att man gör en skillnad mellan ett val som fördelar makt till riksdag, till regering, till landsting och kommuner som förfogar över större delen av de resurser vi har och att det inte är riktigt samma sak som 18 platser i europaparlamentet, om vi inte kan känna viss respekt för det då tycker jag att vi hamnar snett.”
Reinfeldt var inte ensam om att uppleva att det viktiga valet är det 2010. Samtidigt bedömer EU-kommissionen att 80% av lagstiftningen i medlemsstaternas parlament idag handlar om genomförande av direktiv eller förordningar från EU-nivå och Sveriges Kommuner och Landsting uppskattar att 60% av ärendena på ett normalt fullmäktigemöte har en koppling till EU-lagstiftning.

Manöverutrymmet på de nationella politiska arenorna har alltså blivit kraftigt begränsat idag jämfört med innan vi gick med i EU. Ramarna och den huvudsakliga inriktningen bestäms på EU-nivå. Det viktiga valet har blivit mycket mindre viktigt än vad det har varit.

Har vi då fått någon demokratisk kompensation för det? Genom vilka vägar kan vi som medborgare idag utöva den makt som runnit ut ur riksdagsvalsedeln? Teoretiskt borde det vara i parlamentsvalet, den enda ingång vi har för att påverka de beslut som fattas på EU-nivå, men som Reinfeldt själv antyder, det handlar om ”18 platser i Europaparlamentet”. 18 platser bland 754 ledamöter - 2,4%. I en församling som dessutom alltjämt utgör en många gånger rundningsbar vägkon i den överstatliga unionen, där icke folkvalda institutioner som Kommissionen, Europeiska rådet och EG-domstolen sitter på ännu mer makt.

Det finns bara två schemalagda tillfällen då vi som medborgare har möjligheten att via valsedeln uttrycka hur vi vill att samhället skall utvecklas och utkräva ett ansvar av dem som fått låna rätten att leda oss: riksdagsvalet och europaparlamentsvalet. Det förra har tappat dramatiskt i betydelse, det senare har enligt partiledarnas egen bedömning inte så stor påverkan. Och därför uppstår en pinsam tystnad i mitten av alla politiska samtal i Sverige idag, därför är debatten så infantiliserad – eftersom vi pratar om elefantens svans utan att någonsin nämna elefanten.

Där elefanten stod är bara ett stort hål som alla går runt och låtsas som om hålet är en liten luftgrop.

Elefanten i sammanhanget är: någonstans under de senaste femton åren har en stor mängd makt försvunnit ut ur den sfär som är nåbar via den parlamentariska processen. Vart har den makten egentligen tagit vägen? Och hur mycket makt handlar det om?

Därom tvistar inte våra politiker. De undviker frågan.

* * *

Och nu blir det parentes resten av bloggposten.

En tanke, för att få syn på elefanten: Vi skulle kunna börja med att formulera en ekvation som beskriver hur tyngden i den enskildes röst har förändrats. Den historiska ekvationen för tyngden i den enskildes röst skulle då kunna se ut såhär:

  • d är ett mått för den tyngd som den enskildes röst bär i form av potentiell politisk förändring, som är lika med:
  • r, som är riksdagens totala politiska makt, en vägning av dess teoretiska och praktiska handlingsutrymme.
  • b är hela den svenska befolkningen.
  • Givetvis så påverkas variablen r av yttre faktorer och omständigheter, den varierar alltså över tiden – riksdagens handlingsutrymme är inte statiskt.

    En motsvarande ekvation för Sverige sedan EU-inträdet skulle kunna se ut såhär (med reservation för att jag är arkitekt och inget annat):

  • Återigen, d är ett mått för den tyngd som den enskildes röst i riksdagsval och EU-parlamentsval bär i form av politisk förändringspotential. Alltså den enskildes politiska lägesenergi, som genom röstningshandlingen kan växlas in i politisk rörelse som omvandlar verklighetens omständigheter i en eller annan riktning.
  • r är riksdagens teoretiska och praktiska handlingsutrymme och E är den faktor varmed vilken detta utrymme krympt i och med att makt flyttat till EU-nivå.
  • pS är de svenska parlamentarikernas andel i parlamentet (dvs ungefär 2,4%)
  • pX är Europaparlamentets andel av EU:s totala makt (som delas med de icke folkvalda EU-instititonerna)
  • e är EU:s totala makt, inklusive det nya politiska inflytande över t ex äktenskapslagstiftningen i Rumänien som medlemskapet har givit oss
  • b är fortfarande Sveriges befolkning.
  • Med detta dribblande uppnår vi väl just ingenting, förutom möjligen att om det vore möjligt att befolka de okända variablerna så skulle det kunna åskådliggöra varför intresset för EU-parlamentsvalet är så lågt och varför vi har mindre demokrati idag än för femton år sedan. Genom att sedan dra linjer från punkt till punkt framträder successivt silhuetten av en svällande elefant.

    Detta handlade om , , , , , , .

    Aftonbladet bedriver intelligensbefriad analys av sina "läsarundersökningar". Elisabeth Biström bloggduellerade med Johanna Nylander. DN, SvD.

    8 kommentarer:

    Robban sa...

    Erik:

    1. Var det verkligen nödvändigt att joxa ihop en matematisk variabel för att förklara det låga intresset för EP-valet när vi ändå vi vet att det kommer att bli ett lågt valdeltagande och en fortsatt flytt av makt från riksdagen till EU? Behöver inte göra saker svårare än det där.

    2. Ska jag rösta på dig eller Eva-Britt Svensson när det gäller klimatfrågor eller kan jag rösta utan att personkryssa?

    Sen tycker jag du borde ha kommenterat när SVT släppte in klimatförnekaren Lars Bern och hans kompis Roy Spencer i onsdags 13 maj när vi ändå pratar om TV:s bottenjournalistisk.

    Erik Berg sa...

    1. Nej det var faktiskt lite onödigt. Dock tror jag det kan finnas värde av att sätta siffror på maktförlusten, men det är inte min grej att försöka knåpa ihop de ekvationerna, bättre jag blir vid min läst och ritar svart nyfunkis :-)

    Ett mycket enklare sätt att formulera det hela är att konstatera att - allt annat konstant - om en fråga flyttar från riksdagen till EU-parlamentet så minskar svenskarnas beslutsmakt i frågan från 100% till 2,4%. Varje röst tappar 40 gånger i värde. Frågan är om den nya möjlighet vi får att genom våra röster till parlamentet utöva inflytande över EU:s övriga medlemsländer kompenserar den förlusten, om den möjligheten alls är eftersträvansvärd.

    2. Det är tråkigt att Jens slutar men Eva-Britt är en urstark politiker som kommer företräda den politik partiet väljer att prioritera. Om vi får in två mandat kommer Hanna att axla miljömanteln och får vi in tre mandat så kommer dessutom Mikael Gustafsson in som är en engagerad miljöröst.

    Jag förstår och delar delvis oron kring klimatarbetet, men vi är ett parti som prioriterar gemensamt och inte en samling fritt hängande individer - jag tycker definitivt du ska rösta så som listan är demokratiskt beslutad, dvs utan personkryssning.

    3. Kollar nästan aldrig på TV så jag har missat det, men ska leta upp det. Finns mycket man skulle vilja hinna kommentera, jag försöker prioritera och använda tiden till rätt saker som att snickra kryptiska ekvationer.

    PS. Bra debattartikel i senaste Rak Vänster!

    Björn Nilsson sa...

    Är ingen matematiker, men d får väl antas vara ett mycket litet tal som i praktiken är ungefär noll?

    Hade V tagit chansen att utropa att vi gör det här till en omröstning om medlemskapet i EU hade det varit värt att rösta i alla fall. Ett sådant försök hade varit vågat men hade kunnat dra in ordentligt med röster från missnöjda miljöpartister och socialdemokrater. Nu ställer jag mig verkligen frågande. Att några enskilda personer gör ett bra jobb i EU-parlamentet spelar ingen större roll när hela arbetsplatsen är rutten och de behövs här hemma.

    Erik Berg sa...

    Björn: valet är ett dilemma, jag håller med om det. Vi försöker vara glasklara med att vi är EU-motståndare, jag tror att det framgår tydligt av partiets kampanj och av till exempel denna blogg.

    Även om jag förstår hur du resonerar så är min bild att det vore omöjligt att gå till val på ja/nej-frågan, många människor undrar vad vi vill göra om vi får deras röster, vi måste kunna svara på det också, vi skickar inte bara parlamentariker till Bryssel som en protest utan också för att motarbeta högerpolitiken, bromsa försämringar och belysa utvecklingen på plats.

    Det är inte heller som om vi dränerar Sverige på politiska aktivister genom att ha två-tre politiker och ett kansli i Bryssel. SÅ svaga är vi inte :-)

    Robban sa...

    Erik:

    Ursäkta tjatet men här kommer länken till SVT-rapportaget jag snackade om tidigare:

    http://svtplay.se/v/1556676/aktuellt/13_5?sb,p102536,1,f,-1

    Länk till nystartade klimatmagasinet Effekt:

    http://www.effektmagasin.se/svt-later-oljekapitalet-forklara-klimatbluffen


    Sen undrar jag hur man ska finta de personer som anser man bör bojkotta EP-valet med hänvisning till valets meningslöshet och folkliga illegitimitet. KPML(r) driver en kampanj om detta. Kan inte du skriva en kommentar kring detta?

    http://www.proletaren.se/index.php?option=com_content&task=view&id=1877&Itemid=1

    PS.
    Tack för komplimangen ang debatt-artikeln. Hoppas det blir en livad klimatdebatt på rikstinget :) Du kan förresten se mina motioner på ung vänsters hemsida under fliken "rikstinget" på startsidan. Besök motioner o motionssvar, läs o njut.

    Erik Berg sa...

    Tack för länken, återkommer i frågorna!

    Jag kommer till rikstinget på lördagen och pratar EU och miljö, har jag möjlighet ska jag även höra lite av debatten.

    Kerstin sa...

    Inte så konstigt kanske att debatten inte kom att handla om EU. Hörde just på Studio ett (tror jag det var) att alliansen och socialdemokraterna i stort sett röstar likadant i EU :-(. Vad ska de då debattera om?

    Det var bättre, sade man, att rösta lika och få vara med och påverka, än att det man röstade för inte hade någon chans att påverka.

    Jaha ja! Kafka hade kunnat skriva något riktigt giftig om detta.

    Anonym sa...

    Inte undra på att folk inte vill rösta, finns inget mer effektivt sätt att minska intresset av att gå och rösta än att sudda ut skillnaderna mellan alternativen.