"Nästa generations" (ahh... det låter bra att säga det) kopplingar mellan datahantering, digital design och den fysiska världen uppenbarar sig på allt fler vis. Ett av många tecken i tiden - och dessutom en extremt rolig leksak - är möjligheten att provbygga LEGO-modeller via en programvara som finns att ladda ner från LEGO:s webbplats. När man snickrat färdigt på sin modell med sina virtuella legobitar kan man klicka på en ikon i programmet och får då en kostnadsberäkning på vad det skulle kosta att beställa bitarna i fråga från LEGO. Önskar man sedan bygga modellen i verkligheten får man bitarna levererade hem med posten i en låda, helt baserat på hur man utformat modellen i programmet. Kul och innovativt. Och slår vakt om LEGO:s essens - möjligheten att manipulera leksaken och använda sin egen kreativa fantasi till att omforma designen. Ett tag känndes det som om de vanliga två till åttabitarna var påväg att mer eller mindre ersättas med idel specialbitar. Här är det back to LEGO:s basic.
Ett annat bara sådär vardagssmart användande av teknologi och data i vardagen är de här nya papperskorgarna som börjat placeras ut runt om i New York.
Med hjälp av en solcellspanel drivs en motor som regelbundet pressar samman skräpet i papperskorgen, vilket gör att antalet tömningstillfällen kan minskas med - enligt uppgift - upp till 75%. Därtill innehåller apparaten en sensor som automatiskt skickar ett meddelande till gatukontoret när det är fullt och dags för tömning. Smarta grejer.
18 januari 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar