Häromdagen gav Maud Olofsson en liten lektion i ekonomisk teori från riksdagens talarstol.
Det visar sig att i Maud Olofssons ekonomiskola så måste den offentliga sektorn ”försörjas” av den privata. I en attack på vänsterpartiets målsättning att skapa 200 000 nya offentliga jobb, säger Maud Olofsson att vänsterns satsningar på den offentliga sektorn är omöjliga, eftersom, direkt citerat ur kammarens protokoll:
Alla vi andra tror ju att det börjar med den privata sektorn där vi producerar varor och tjänster som vi säljer utomlands och får inkomster och där människor är anställda och kan betala skatt, och sedan kan man då betala den offentliga sektorn.Vad innebär det? Tror Maud att ekonomiska värden bara skapas inom den privata produktionen? Är inte arbetstimmarna inom den offentliga sektorn också värdeskapande? Tror Maud att det bara är den produktion som går iväg utomlands som skapar värde? Påståendet att ”det börjar” med den privata sektorn som ska ”betala den offentliga sektorn” är värt att ta fasta på.
För, som Lars Ohly säger i sin replik, så börjar tillväxten varken i den privata eller den offentliga sektorn.
Sambandet finns inte bara åt det ena hållet. Vilket stort svenskt företag hade kunnat utvecklas utan offentliga investeringar, utan stora statliga investeringar i vägar, järnvägar, telekommunikationer? Förutsättningar för företagen har byggts upp av oss gemensamt.Ekonomisk utveckling börjar alltid med att människor arbetar och producerar varor och tjänster. Oavsett om det är i privat eller offentlig regi. Arbete skapar värde. Arbetslöshet är slöseri. Det är inte så att den privata sektorn måste växa för att betala den offentliga, det är en i alla avseenden fullkomligt bisarr missuppfattning som uppenbarligen florerar på högsta politisk nivå. Skrämmande!
Huruvida vi under kommande mandatperiod skall lägga mer av vår arbetstid i den offentliga sektorn, t ex produktion av sjukvård, utbildning och infrastruktur, eller i den privata, t ex produktion av motorbåtar, vodka och reklamfilmer, det är helt och hållet ett ideologiskt val. I båda fallen skapas ekonomiska värden, men med fundamentalt olika fördelningsprofil.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar