27 mars 2007

Borgerlighetens plötsliga behov av att tala om Jante

Söta djur

Det tycks vara inne att gnälla på jantelagen just nu. På riskkapitaldagarna förra veckan beskrev styckmästare Mats Odell jantelagen som ”förödande för Sverige” och idag intervjuas den moderata riksdagskvinnan Anna König Jerlmyr i Metro, hela intervjun handlar om Jante.

"Det är ett problem att de mest framstående individerna mer eller mindre tvingas gå på sparlåga istället för att maximera sin potential" säger Anna König Jerlmyr i intervjun och förklarar att hon är "så arg på Jante att jag vill slänga honom i papperskorgen."

Enligt Anna König Jerlmyr är "Jantelagen en bromskloss i arbetslivet som Sverige inte längre har råd med." Jantelagen leder till att "företag förlorar energi och svenska talanger blir bortsorterade i den internationella konkurrensen på grund av att man inte ska tro att man är något."


Paus för ett viktigt meddelande om Jantelagen från Krzymowski Chess TV Production:



Borgerligheten (och i synnerhet den här tokiga grenen av borgerligheten), älskar verkligen att tala om jante. Varför?

En gissning är att det handlar om en omskrivning av ett annat ord inför vilket de lider av en svårtartad beröringsskräck: jämlikhet. Det är det förhatliga jämlikhetsidealet som de egentligen menar, var gång de talar om jantelagen. Men det kan man förstås inte säga. Inte i Sverige. Att man vill ha mindre jämlikhet. Så de talar om Jante istället. Om "den svenska avundsjukan". Och i nästa mening kommer det nästa alltid, med en annan typ av omskrivning: lönespridningen måste öka.

Ett exempel på hur det brukar låta, från en kolumn i Västerbottens-Kuriren den 22 januari i år:
"Kanske är kapitalism och företagande så impopulärt i Sverige för att det ofta frontalkrockar med Jante. Inkomsten värderas i relation till andras löner i stället för till vad man kan köpa för pengarna. Lönespridning kritiseras trots att det gör allas plånböcker tjockare visserligen olika mycket men ingen förlorar på att det finns lönsamma företag i Sverige. Bekymret är alltså att det sticker i ögonen den tjugofemte varje månad."
I sina väsentliga delar är jantelagen en myt, det finns inget förakt för iniativkraft i Sverige. Få personer är så brett beundrade som Ingvar Kamprad, få är lika uppskattade som skickliga uppfinnare.

Vid sidan av det så är Jantelagen, så som den formulerats av Aksel Sandemose, en blandning av äpplen och päron.

"Du skall inte tro att du är något" lyder Sandemoses första budord, medan det fjärde lyder "Du skall inte tro att du är förmer än vi."

Det är möjligt att det förekommer att en grupp ger uttryck för båda dessa inställningar samtidigt, men läs dem igen och se att de pekar i två helt olika riktningar, mot två olika typer av mänskliga relationer: en där man trycker ner varandra och en annan där man håller samman.

"Du skall inte tro att du är något" – så låter klassamhället. Och den föreställningen har arbetarklassen också mött och bekämpat inom sig själv, men framförallt från dem däruppe. Successivt har föreställningen utrotats: Ni – det ojämlika samhällets titulering – har ersatts med du. Idag säger vi okej istället för ja, tack, herrn till våra chefer. För vi vet att vi är något. Den självkänslan, om än inte färdigbyggd, är resultatet av klasskamp.

"Du skall inte tro att du är förmer än vi" å andra sidan, det är vad vi fnyser åt chefen när vi rätar på ryggen och stärker oss själva och varandra. Han sitter på sina höga hästar och han plockar ut en uppblåst lön, trots att han är en dålig chef, fine, men han är ändå inte mer värd än vi. Det budordet har tillkommit i en akt av självförsvar, ur den vetskapen hämtar vi styrka.

Det är den styrkan, det självförtroendet som borgerligheten innerst inne hatar.

Och kanske är det därför som jantelagen nämns så ofta just nu. I inkomstskattereformens spår står landet inför fyra år av växande klyftor, operationen måste få sin legitimering. Skyll på Jante.

Andra bloggar om: , , , ,

2 kommentarer:

Kerstin sa...

Men det finns en av dem som talar klarspråk, Marian Radetzki, som inte drar sig för att säga vad de här människorna egentligen menar, och honom kan man se lyssna till och njuta av här.
Har man inte sett programmet tidigare här bör man definitivt se det, som högervriden för att njuta av Radetzkis åsikter, som vänsterivriden för att få veta vad de egentligen tänker de där snubbarna.

Anonym sa...

http://www.jagvillblirik.se

Här är en till som tror på nåt, kul idé, dumpa Jantelagen!