Christian Holm tiger om Honduras

Riksdagsman Christian Holm hattar runt i världen som en Carl Bildt i trädgårdstomteformat. Resorna återges korthugget på bloggen i Bildtiansk vers. Madeleine Albright är en ”häftig dam med skin på näsan”. Veckan efter är det bistert väder i Minsk.

Det framgår att Holm har klippkort på flyget, men det är svårare att via bloggen få några belägg för om han har något alls att tillföra världen och sveriges riksdag i form av politisk eller intellektuell förmåga.

Efter att ha skänkt diktaturen i Honduras legitimitet genom sin närvaro som ”valövervakare” vid valfarsen fjantades det vidare till NATO Transatlantic Forum i Washington för att avlägga rapport. Det är ju bra att våra riksdagsledamöter ser till att hålla sina uppdragsgivare underrättade, men det reser den lilla frågan: är det inte vi som är Holms uppdragsgivare? Vem är det egentligen som skall hållas underrättad?

I ett kort pressmeddelande från Moderaterna i stockholms stad den 4 december meddelades att de två moderata ”valobservatörerna” Christian Holm och Oskar Öholm ”godkänner” valet. Pressmeddelandet förespeglar att de båda herrarna deltog i ”en större delegation av officiella internationella valövervakare” men undviker att nämna att OAS, EU, FN och Carter Center avstod från att skicka valobservatörer och att de internationella representanter som fanns på plats bestod av folk från högerpartier och högerkristna organisationer. På den konservativa amerikanska bloggen Red State finns en rapport från en av diktaturkolportörerna. Under rubriken ”Honduras to Chávez: We win! You lose!” återges namnen på några av dem som ingick i den ”större delegationen”, förutom Christian Holm:

- Armando Valladares, USA, som i juli avgick som ordförande för det internationella rådet i New Yorkbaserade organisationen Human Rights Foundation i protest mot att organisationen fördömt kuppen i Honduras.
- Ray Walser från den högerkonservativa amerikanska Heritage Foundation.
- Edvard Kožušník från Tjeckiens största högerparti, Demokratiska medborgarpartiet, ingår i samma international av konservativa partier (IDU ) som svenska moderaterna.
- Jim Colbert från den Washingtonbaserade neokonservativa lobbygruppen Jewish Institute for National Security Affairs.
- Juán Salafranca, Europaparlamentariker i EPP-Ed, medlem i spanska kristdemokratiska Partido Popular, medlem i IDU. Juán Salafranca roll som valobservatör har varit ifrågasatt förr.
- Victor Boitano, Nicaraguansk pensionerad arméofficer och svuren fiende till Daniel Ortega och Hugo Chávez.

Den ”observatörsgrupp” Christian Holm ingick i bestod av idel vänner till den regim som med militärmakt i juni avsatt den folkvalde och konstitutionellt legitima presidenten Manuel Zelaya och nu försöker tvätta sin byk ren för att sedan fortsätta att prenumerera på makten i ett av världens fattigaste och mest ojämlika länder.

Det säger sig själv att ett godkännande från sådana observatörer äger föga reell giltighet. Men de spelar en central roll i att bygga upp en propagandamässig legitimitet inför det internationella samfundet, det är det som gör Holms deltagande så vidrigt.

I den regionala pressen, bland annat i La Nación (Costa Rica) har Christian Holm som representant från svenska utrikesnämnden uttalat sitt gillande av valprocessen (”Christian Holm, del comité de asuntos exteriores del Parlamento sueco, elogió el proceso y el nivel de calidad logrado en los comicios.”)

Den 30:e november skrev Holm det sista han velat säga i sin blogg om sitt stöd till diktaturen i Honduras. Enligt bloggen har han under valdagen talat ”med ett stort antal väljare” från de ”något mer välbeställda delarna av staden till de allra fattigaste”. ”Gamla som unga” sade då ”i stort sett utan undantag”:

”Det är vi i Honduras som ska bestämma över vårt land inte Hugo Chavez och vi vill inte heller ha en ny Chavez i Honduras.”

Nämensedär. Vad lustigt att det var ord som lika väl skulle kunna komma ur valobservatörens egen mun. Vad skönt att kunna lägga dom i någon annans mun.

Christian Holms inbäddade upplevelse av ett val genomfört ”i enlighet med demokratiska standarder och principer” står i stark kontrast till rapporter från de människorättsorganisationer som också hade folk på plats. Det skulle eventuellt kunna vara upplysande att höra Holm reflektera över vad det kan tänkas innebära för den demokrati han prisar att demonstrationer var förbjudna inför och under valet, att kritiska medier tvingades eller stördes bort ur etern, att arbetsgivare hotade anställda med uppsägning om de inte kunde uppvisa att de röstat, att ett stort antal kandidater drog sig ur valet i protest mot dess illegitimitet, att valet föregicks (och har följts) av politiska mord på fackföreningsaktiva och kuppmotståndare, om de många fängslandena och hoten mot valkritiker, de många vittnesmålen om valfusk, eller det faktum att det fortfarande inte finns ett officiellt valresultat eller en klar bild av hur många som egentligen röstade...

Den 1 december utlovade Christian Holm att ”inom kort” lämna en officiellt ”kommentar” till de läsare som av oklara självdestruktiva skäl utmanar ledan med att besöka hans blogg. Den unge riksdagsmannen slipar uppenbarligen ännu efter sexton dagar ihärdigt på formuleringarna.

Mer Hondurasinfo: Honduras Resists, Honduras en lucha!, Honduras Laboral, Honduras Oye!, Dick Emanuelsson, Quixote Center.

Taggar: Honduras, demokrati, moderaterna