02 november 2006

Demokratin försvarades i Göteborg


Den förste sverigedemokraten tog plats i Göteborgs kommunfullmäktige idag. Mängder av piketer och ridande poliser utkommenderade och kollektivtrafiken blockerades i Brunnsparken.

Den 9 november demonstrerar Göteborgs Nätverk mot Rasism under parollen "Isolera extremhögern - Inga fler kristallnätter!" Det kommer garanterat vara iskallt, som varje 9 november, ändå fortsätter de att trotsa kylan, demonstranterna. Ibland har jag gått med i tågen, ibland inte. Men de som går där har alltid min beundran, de är livsviktiga i ett demokratiskt samhälle. Kom att tänka på en förträfflig dikt av Tage Danielsson om demokratins ”anonyma frihetsarbetare”, den återges längst ned i den här postningen.

Om demonstranterna är livsviktiga för demokratin, så gäller detsamma även för fullmäktigeledamöterna. Och det är absolut grundläggande i en demokrati att valresultatet – oavsett vem som vinner – respekteras. Därför var polisens massiva insats för att skydda fullmäktigemötet viktig och riktig.

Det fanns en hotbild, och med tanke på det som skedde i Kristianstad i oktober där en grupp skitungar bröt sig in och misshandlade de invalda sverigedemokraterna, var det rätt av Göteborgspolisen att mobilisera stort. Försök gjordes att hindra sverigedemokraternas Mikael Jansson från att delta på fullmäktigemötet. Det försöket misslyckades, tack vare polisinsatsen.

Sverigedemokraterna skall motas ut ur Göteborgs kommunfullmäktige till nästa val, men det kan bara ske med demokratiska metoder. Allt annat är att sätta sig till doms över folket. Människor har röstat på sverigedemokrater, det är beklagligt, men även dessa människor har rätt att få sina röster företrädda.

Tages dikt, så:

Om folkstormarnas beklagliga korthet
Ode till en anonym frihetsarbetare

Folk som ogillar folkopinioner
pekar med skadeglad min på den svaghet
som kännetecknar oss åtta miljoner:
att bara orka en ilska i taget

Folk som ler hånfullt åt frihetsidéerna
("jaha, glöm Chile, nu ska det va Spanien")
ser lite trött på protestkommittéerna
och pekar finger: "Aha, där är han igen!"

Då vill jag mena att han som är där igen
gör sej förtjänt av de andras beundran.
Ingen sån hjälte som far över prärien
Ingen kosack som fram över tundran.

Utan en typ som på grund av sin levande
avsky för dem som tortera och mörda
sköter stencilapparaternas vevande
och står på post vid systemet på lörda.

Folk som betraktar folkstormars bedarrande
hånfullt och trött är med förlov sagt rätt korkat.
Vattnar man inte står julgranen barrande.
Folkstormen dör av att folk inte orkat.

Vreden är svårburen. Lätt man förtränger den.
Skäll därför inte de vakna för stolliga.
De gör ju folkstormen stark. De förlänger den.
Tag min beundran, ni ständigt uthålliga!

llskan är inte den bästa protesten.
Djävlarna ler när det stormar i Eden.
Stormen är kort. Vad de fruktar som pesten
det är passaden, monsunen, sydvästen.
Frihetens vind är den stadiga vreden.

Tage Danielsson den 10 oktober 1975

Inga kommentarer: