Kineser investerar i Sverige

Kineser, kineser överallt dessa kineser! Den kinesiska plankapitalismen ångar på och BNP väntas fyrdubblas på tjugo år. Det senaste i raden av interventionistiska myndighetsinitiativ är ett generöst exportstöd till företag som vill etablera sig och marknadsföra sig utomlands. Effekterna poppar upp lite varstans. I Älvkarleby och Kalmar bland annat. I Kalmar investerar en kinesisk kedja ungefär en miljard kronor i att bygga upp ”Europas största grossistmarknad för kinesiska varor”. 1000 företag skall ställa ut på den 70 000 kvadratmeter stora marknadsplatsen som skall attrahera uppköpare från hela Europa. I investeringen ingår även hotell, restauranger och en spaanläggning. Företaget bakom etableringen valde i slutändan mellan att etablera grossistmarknaden i Amsterdam eller Kalmar, och valde, intressant nog, Kalmar på grund av Sveriges ”låga bolagsskatter och arbetskraftskostnader”.

Vid E4:an i Älvkarleby bygger en annan kinesisk företagare, Mr Li, en kinesisk stad: Dragon Gate. Komplett med kinesisk mur, portaler, statyer, pagoder och, som kronan på verket en enorm drake i vars mage kinesiska företag skall sälja varor till den svenska marknaden. Allt låter underbart och vansinnigt på samma gång: ”Besökaren går in genom drakhuvudet, som är sex våningar högt och har en Kinarestaurang i toppen”.

Någon budget finns inte för jätteprojektet, ”inget sånt, han bara satsar” säger platschefen Erland Ågren till Svenska Dagbladet. Både byggmaterial och byggnadsarbetare kommer från Kina, liksom byggnadstekniken och hantverket. Lönerna på den gigantiska byggplatsen ute i skogen har efter bråk från Byggnads justerats upp från 17 till 130 kronor i timmen.

Investeringarna i Sverige är förstås bara svaga återsken av den industriella expansionen i Kina. Under året har det rapporterats att medianlönerna nu börjat stiga i sådan omfattning att de riktiga låglönejobben flyttat vidare. Utvecklingen är både löftesrik och hotande. Det har länge varit uppenbart, för den som gör sina ekologiska kalkyler, att förutsättningen för den europeiska och nordamerikanska livsstilen har varit dess exklusivitet. Skall en miljard kineser konsumera på samma vis som vi, ja då övertrasserar vi vårt kollektiva konto hos moder natur. Men Kina har bråttom, befolkningskurvan förskjuts mot fler äldre i takt med att barnbegränsningsreglerna slagit igenom och omkring 2020 kommer en mycket stor grupp vara färdig att pensioneras och försörjas av en mindre andel arbetande befolkning. Utvecklingen får våra demografiska bryderier att likna lyxproblem. Det kinesiska svaret? Öka BNP så fort det bara går, bygg upp infrastruktur och industriell kapacitet för att stå redo när det gäller att ta steget in i en tjänste- och serviceekonomi.