Det där wikipedia

“If I had come here five years ago and told you I was going to make an entire encyclopedia by putting up a bunch of web pages that anyone could edit, you would have been able to raise a thousand objections: It will get filled with vandalism! The content will be unreliable! No one will do that work for free! And you would have been right to. These were completely reasonable expectations at the time.

But here's the funny thing: it worked anyway.”(Aaron Swartz)

Jag kan inte påminna mig när jag sist slog upp någonting i ett traditionellt lexikon. Wikipedia använder jag däremot fler gånger per dag.

Vid sidan av de ämnen en encyklopedia vanligtvis behandlar – döda gubbar som uppfunnit saker, besjungna massakrer och starka maskiner, så finns här även, tätt intill, mängder av informativa artiklar som aldrig skulle förekommit i en traditionell encyklopedi. När artikelkatalogen kan bli obegränsad och skribenterna får tillfälle att skriva om sitt hjärtas intressen, när folket, inte akademien, skriver encyklopedien, då återspeglar också innehållet sådant som vi faktiskt bryr oss om.

Som denna, en mycket seriöst hållen sammanställning och kritisk genomgång av de fysikaliska och kemiska problemlösningar som förekommer i MacGyver. Nej, den hade aldrig funnits i NE. Och ändå är det en text som hör hemma i ett uppdaterat uppslagsverk lika mycket som den här.

Det ligger i Wikipedias natur att man måste älska det samtidigt som man ständigt måste förhålla sig kritisk till det. Självklart är Wikipedia fullt av felaktigheter och listigt innästlad propaganda. All information måste värderas kritiskt, vägas mot personliga erfarenheter, värderingar, kontext och andra källor.

Men Wikipedia skiljer sig från ett traditionellt uppslagsverk inte bara genom att vem som helst kan ändra i artiklarna utan också genom att alla meningsskiljaktigheter och ändringar ligger synliga för allmänt beskådande. I anslutning till varje wikipediaartikel finns en flik med diskussion om artikelns innehåll, samt en historia – ett genialt stycke kod - där alla tidigare versioner av artikeln enkelt kan jämföras mot den rådande.

När Nationalencyklopedin sammanställs är de vises meningsskiljaktigheter kring artiklars innehåll en väl förborgad hemlighet. Vi förväntas helt enkelt lita på att de berättar sanningen och har gjort ett objektivt urval åt oss.

Vandalisering, som Aaron Swartz skrev, förutspåddes leda till visionens sammanbrott. Men med tiden har Wikipedia utvecklat en verktygslåda för att hantera vandalisering utan att pruta på rätten för alla att ändra i och skriva nya artiklar. Möjligheten att tillfälligt låsa kontroversiella artiklar, trög edittering, peer review, blockering av uppenbart destruktiva IP-nummer, med mera. En grupp ideellt arbetande wikipedianer, ”the recent changes patrol” går igenom nyliga ändringar och återställer förstörda artiklar. Inget direkt stimulerande jobb kan man tycka, men av någon outgrundlig anledning gör de det ändå. Fantastiskt vackert! Aaron Swartz igen:

"Why does anyone do such a thing? It's not particularly fascinating work, they're not being paid to do it, and nobody in charge asked them to volunteer. They do it because they care about the site enough to feel responsible. They get upset when someone tries to mess it up."

I en intelligent kritik av Wikipedia som fenomen beskriver Jaron Lanier Wikipedia som en - i förlängningen farlig - maostisk förhoppning om kollektivt tänkande som ersättning för representativ demokrati. Det ligger i tiden, skriver han:

"the Wikipedia is far from being the only online fetish site for foolish collectivism. There's a frantic race taking place online to become the most "Meta" site, to be the highest level aggregator, subsuming the identity of all other sites".

Men Wikipedia är inte Google och det är en viktig skillnad. Google är en automatisk metaaggregator, den som letar efter ett svar får det svar som flest sidor pekar mot. Även om det är ett rakt åt helskotta felaktigt svar. Informationen är svår att värdera. Den som söker på ”astrology” får leta långt ner i träfflistan för att få veta att astrologi är rent strunt, alla de översta träffarna (utom en) länkar till sidor som ställer ut horoskop som om det vore en vetenskap.

Den som istället söker på ”Astrology” på Wikipedia kommer till en artikel där ett, nej många, medvetanden har sållat i informationen, värderat och ballanserat för att ge en rättvisande bild. Att ämnet är kontroversiellt framgår i diskussionen. Att många människor står bakom artikeln innebär inte att den är ett embryo till en hive mind, det innebär blott att informationen genomgått en mer skruttinerad granskning av ett antal identifierbara individer. I den meningen representerar Wikipedia ett mer intelligent - och fundamentalt annorlunda - Internet än vad Google gör.

Med Wikipedia är det som med Internet, ju fler som använder det, desto mer värdefullt blir det, och rikare blir vi alla. Men med fler användare och ständigt växande innehåll ökar också problemen och utmaningarna. Under 2006 tredubblades trafiken på engelska Wikipedia. Trycket mot servrar och databas är tungt och det krävs både investeringar och anställda för att hålla igång en av världens 10 mest besöka webbplatser. Så Wikipedia, som sedan starten finnansierats helt med donationer, har kört ännu en fundraising under december och januari och hitills dragit in drygt 900 000 dollar. De flesta gåvorna ligger runt 1-10 dollar, en del ger betydligt mer. Hälsningarna från givarna som räknas i tiotusental och kommer från hela världen, är rörande. Läs dem.

Många banbrytande internetfenomen omgärdas av hype och överdrivna förhoppningar. Och många ideologier (åtminstone vi som kallar oss socialister, kommunister, anarkister, syndikalister eller liberaler) vill gärna hävda att wikipedia är ett förkroppsligande av just vår ideologi. Men kanske räcker det med att konstatera att Wikipedia är ett fantastiskt pågående konstverk och en tribut till (och en produkt av) människans mest otroliga organ: hjärnan. Time hade fel när de utsåg DIG till förra årets person. Förra årets person var summan av oss, det var inte individerna, det var kollektivet, det var VI.

Andra bloggar om: wikipedia, internet