Det handlar om makt

Gårdagens största ickenyhet var att Centrum för Rättvisa, under ledning av förre MUF-ordförande Gunnar Strömmer, i sin ”oberoende undersökning” kom fram till att Wild'n'Fresh på ”nio punkter av tio” gav sina anställda bättre villkor än kollektivavtalet. Eh, förvånande att ett beställningsjobb resulterar i just det resultat som beställdes.

Ali Esbati gör en genomgång av rapporten här och HRF gör en här. Båda är läsvärda.

När det gäller den tionde punkten, försäkringsskyddet, skriver Centrum för Rättvisa att restaurangen nu har ”åtgärdat saken genom att teckna samma försäkringspaket som ingår i kollektivavtalet.”

Som Malin Olsson på LO Ungbloggen konstaterar så är det med andra ord tack vare fackets blockad som ett mer heltäckande försäkringsavtal nu tecknats för de anställda på Wild’n’Fresh. Facklig kamp gör skillnad.

Advokat Toivo Öhman har tidigare på uppdrag av HRF gjort en annan genomgång och funnit att villkoren för de anställda på Wild’n’Fresh är sämre än kollektivavtalet. Det må egentligen vara hur det vill med den saken, för det är inte villkoren just här och nu som striden handlar om utan om löntagarnas – alla hotell- och restauranganställdas – möjligheter att kräva bra villkor på sina arbetplatser i framtiden. Snart inleds en avtalsrörelse där HRF:s mål, bland annat, är att förhandla fram en tusenlapps lönehöjning. Fackets – löntagarnas – förhandlingsstyrka är då beroende av organiseringsgraden och kollektivavtalens omfattning. Det handlar, som skrivits här tidigare, om makt.

Marcus Nilsson på bloggen Ge oss ett val sammanfattar det såhär:

”Det är fullkomligt ointressant på ett principiellt plan vad en salladsbars anställda har för villkor i detta nu (Centrum för rättvisa är således ute och cyklar). Dels för att ett nu hinner blir ett då långt innan bläcket torkar. Dels för att kollektivavtal är ett fenomen som rör arbetsmarknaden som helhet - det är inte för Wild’n'Fresh-anställda i första hand som avtal bör tecknas, utan för alla restauranganställda, dit också salladsbarens personal hör.

Varför verkar vänstern så rädd för att prata om makt?

Facket är ute efter att demonstrera och befästa sin makt, det är inte fult att erkänna. Eftersom alternativet är maktlöshet. Det handlar om makt. Punkt slut. Men först kapitalets makt. Och därefter alla försök att balansera den.”

Ja, det tål att upprepas att det handlar om en maktstrid och att den maktstriden berör alla som jobbar på ett lönearbete i Sverige. Det finns intressen - starkare intressen än den för all del högljudda stureplanscentern - som har mycket att vinna på att försvaga fackets förhandlingsstyrka. Som gärna vill driva på en sådan utveckling. Därför ringde Centrum för Rättvisa upp och erbjöd sig att finansiera advokatstudien åt Wild'n'Fresh. Salladsbaren i Göteborg är en framskjuten bricka i spelet om makten på arbetsmarknaden.

Alliansen har redan hunnit ta andra viktiga steg för minska den fackliga organiseringsgraden, som slopad avdragsrätt för fackavgiften, längre in på mandatperioden kommer ännu ett då medlemsskap i a-kassan blir obligatoriskt.

Just nu håller regeringen låg profil, onödigt att stöta sig med facken inför avtalsrörelsen, men vänta bara tills den är över... och studera sen en uppvisning i att hålla masken när Maud Olofsson och Littorin längre in på vårkanten ”tvingas beklaga” att Sverige förlorat Vaxholmsstriden i EG-domstolen. Det är precis vad de håller tummarna för. Sen blir det åka av.

Uppdatering: Tanken föll ur minnet när jag gjorde postningen igår, men ett tillägg: Att dyra och välrenomerade advokatbyrån Mannheimer Swartling på uppdrag av Centrum för Rättvisa gått in som expertpart för arbetsgivarsidan borde en gång för alla ta livet av den bild som etablerats av det stora elaka facket mot den lilla ensamma företagaren. Den är inte överensstämmande med verkligheten. Wild'n'Fresh har kapitalstarka supporters.

Andra bloggar om: Wild'n'fresh, facket, politik, arbetsmarknad