10 april 2007

Asplunds process


Under påskhelgen hann jag med ett besök på Arkitekturmuseet i Stockholm, som för tillfället har en utställning om Stockholms stadsbibliotek och de sex finalisterna i tillbyggnadstävlingen. Intressantast på utställningen var ett urval av Asplunds originalritningar som illustrerade i hur hög grad arkitektur är en dialektisk process där en byggnadsritning i händerna på en lyhörd arkitekt kan filtrera tidens förändringar och behov. Under det halva decennium som Asplund jobbade med det som skulle bli stadsbiblioteket, genomgick hans ritningar en successiv transformation från klassisicm till modernism.


Den karaktäristiska kombinationen av grundformer, med ett centralt cylindriskt rum omgivet av fyra slutna längor fanns med redan i de första skisserna som Asplund gjorde efter sin studieresa till folkbiliotekens USA 1920. Men i de tidiga skisserna var cylindern försedd med fresker och en hög panteonkupol och längs fasaderna löpte kolonnader. Sedan påbörjades renodlingen och den successiva omtolkningen som tillslut resulterade i en tidlöst vacker byggnad som gifter epokerna med varandra och översätter antika ideal i en modern form, distinkt anpassad för kontexten i Stockholm med sin röda puts. Asplund fortsatte att förenkla ritningarna ända in i det sista, medan bygget pågick. Man kan konstatera, när man ser de första skisserna, att det var en renodling som var av godo. Hade Asplund inte vågat kasta krusidullet över bord så hade stadsbiblioteket på sin höjd varit en vacker, men aldrig historisk, byggnad.

Stadsbiblioteket är värt att älska av flera skäl. Exteriört för sin enkla skönhet, interiört för sin öppenhet och för att rotundan möjligen är det mest fantastiska och behagliga rum som huvudstaden har att bjuda. En varm hjärtkammare för bildning åt alla. En bättre start för utbyggnaden av folkbiblioteken kunde Sverige knappast ha fått.

Se fler bilder från Stadsbiblioteket hos Humaniorabloggen, där bilden är hämtad från.

Förresten kan det noteras att Arkitekturmuseet har tappat 85% av sina besökare sedan besöksavgiften återinfördes. Men på fredagar är det fortfarande gratis, passa på då. Halvintressanta utställningar i en vacker byggnad. Och rea på finfina böcker i bokhandeln.

Andra bloggar om: , ,

4 kommentarer:

Anonym sa...

Jag har alltid hört att stadsbibliotekets stil är funktionalistisk. Ingår funktionalismen i modernismen? Antagligen, eftersom du skriver som du gör och förmodligen vet vad du skriver om, men jag måste fråga.

För övrigt kan jag inte låta bli att fascineras av när människor berömmer Stockholms stadsbibliotek eller överhuvudtaget beskriver det i positiva ordalag. Min egen personliga åsikt, som emellertid delas av många inflyttade stockholmare, är att det är den värsta jävla ursäkten till skitbibliotek som finns. Visst, utsidan har en viss charm om man gillar att leka med klossar, men insidan... herregud. Rotundans akustik är fruktansvärd. Likaså böckernas åtkomlighet. Läsesalarna är snäppet bättre, men hela biblioteket känns omodernt och opraktiskt. Jämför med exempelvis Göteborgs stadsbibliotek och baxna.

Anonym sa...

Ps. Jag GILLAR Stockholm. Jag VILL tycka om Stadsbiblioteket. Jag HOPPAS verkligen på att nybyggnationen gör stor skillnad. :D

Erik Berg sa...

Man får sannerligen väga sina ord när man talar om stilhistoria om en byggnadsantikvarie tittar in :)

Jag undvek att tala om stadsbiblioteket som funktionalistiskt, vi klistrar den etiketten på så mycket i Sverige, jag är inte säker på om det fanns i Asplunds huvud när han successivt reviderade stadsbiblioteketets ritningar.

Men - funktionalismen ingår i den modernistiska strömningen.

Angående rotundan och biblioteket som helhet så är det nog, som när man står inför många banbrytande arkitekturverk: "jaha, det här var väl inget?" tänker man och glömmer att det på sin tid bröt ny mark.

Tiden har gått och stadsbiblioteket är inte längre optimalt. Det är för litet, det är inte anpassat för de aktiviteter och den ljudnivå som skall råda i ett modernt bibliotek. Därför är tävlingen bra (jag håller på "Blanket", helt och hållet för interiörens skull).

Rotundan må ha dålig akustik, men ändå, vilket rum! Göteborgs bibliotek må vara funktionalistiskt löst, men ack så tråkigt i jämförelse.

På jakt efter kompromiss: besök Karlskrona.

Anonym sa...

Jaha, du menade så. Jag missförstod nog lite. Min favorit är The book hill, av både estetiska och praktiska skäl. Men jag kan inte motivera beslutet. ;)