15 maj 2007

Förvirrad ideologi producerar förväntade resultat

”Det är inte tillåtet för oss som kommun att sälja en skola, och för oss har den inget ekonomiskt värde. Det är innehållet och kvaliteten som är värdet för oss, och vi tror att det blir bättre om de som äger skolan också driver den.”
Orden har processats och behandlats i moderaten Leif Gripestams skalle, för att sedan formas av hans läppar då han som ordförande i Täby kommunfullmäktige motiverade beslutet att skänka bort den kommunala skolan Tibblegymnasiet med 1100 elever, till rektorn Maj Dellström och ekonomiläraren Hans Byström.

Läs vad han säger igen. Och lägg det på minnet, för det är ett alltigenom fantastiskt förhållningssätt till våra gemensamma tillgångar. Det som vi betalat med vår skatt. Det som tillhörde oss, som de ger bort.

Beslutet att skänka bort Tibblegymnasiet, värt ungefär 40 miljoner kronor enligt en annan marknadsaktör, fattades på ett extra fullmäktigemöte som bojkottades av övriga partier. Men moderaterna har ensam majoritet i Täby, så det spelar ingen roll att 84% av lärarna och 76% av eleverna har röstat emot, att föräldrar och elever har startat protestkampanjer och att nästan hälften av lärarna redan har sökt nytt jobb med en gemensam annons i lokaltidningen.

Skolan ska privatiseras vad folk än tycker.

Varför egentligen gå fram med sådan dödsföraktande frenesi? Leif Gripestam förklarar, intervjuad i Stockholms Fria tidning:

”Vi gick till val på det här och vi står fast. Vi vet att när man driver välfärdsverksamhet i privat regi blir resultaten bättre. När människor har eget ansvar höjs kvaliteten.”
Ah. Det handlar om ideologi. Förvirrad ideologi. Därför tvångsprivatiseras det som enligt Skolverket redan är en av Sveriges bästa skolor. När SFT frågar om Gripenstam kan nämna någon förändring som skulle göra skolan bättre när den drivs privat svarar han:
”Nej, det kan jag inte. Det är ju samma program. Men kvaliteten höjs när man omvandlar till friskolor. Det har med konkurrensen att göra.”
Om det är konkurrens Gripenstam vill ha så lever Tibblegymnasiet med den redan idag, Täby har sedan tidigare tre privata gymnasieskolor. Men argument i sakfrågan tycks moderaterna i Täby oåtkomliga för, de lutar sig stabilt mot borgerlighetens grundantagande: att privat alltid är bättre. En annan täbymoderat, Sofia Paulsson säger till DN:
”Det här är långt ifrån så dramatiskt som det beskrivits. Jag är stolt över att vi har medarbetare som vill knoppa av verksamhet för att göra den ännu bättre än vad den redan är.”
Dessa medarbetare, två stycken till antalet (enligt Gripestam tillräckligt många för att benämnas som ”en personalgrupp”), får en skola till skänks. För ideologins skull. Det har fått en annan friskoleaktör, Anders Hultin, vd på Sveriges största privatskoleföretag Kunskapsskolan att säga några sanningens ord:
”Jag tycker det liknar en sovjetisk privatiseringsvåg där man slumpar i väg offentliga tillgångar till privatpersoner [...] Det verkar vara en tendens på många ställen att skapa valfrihet på det här sättet. Tillgångar skiftas ut och många människor kan gör sig väldigt mycket pengar på att ta över verksamheter som de sedan säljer vidare.”
Nu är Täby inte vilken genomsnittlig svensk kommun som helst, utan en egen värld med egna naturlagar där moderaterna har ensam majoritet, kommunalråden heter saker som Gripestam eller Reinfeldt i efternamn och vänsteroppositionen utgörs av folkpartister.

Ändå är det en bild av vart Sverige är påväg. Hela landet skall Täbyifieras, vare sig vi vill eller inte. Ett annat julkort kommer från min gamla hemstad Jönköping, där kommunens samtliga skolor, meddelades det i dagarna, skall tvångsomvandlas till friskolor. För att ”klara sig i konkurrensen”. Moderata kommunalrådet Mats Green säger:
"Vi ska göra om samtliga skolor i kommunen till friskolor. [...] Den kommunala skolan ska ta efter friskolornas framgångsrecept. [...] Rektorer som inte redo för det här bör ta sitt uppdrag under övervägande."
Det är oklart vilket ”framgångsrecept” Mats Green syftar på, kanske tänker han på att bara 50% av lärarna i friskolor har pedagogisk högskoleexamen (jämfört med 80% i den kommunala skolan), eller att friskolorna har 6,9 lärartjänster per hundra elever (mot 8,3 i den kommunala skolan)... det kan man ju se som ett recept på någonting. ”Friare undervisningsformer” kanske?

Möjligen vandrade hans tankar iväg till friskolornas skojiga men fullständigt meningslösa programprofiler, eller deras möjligheter att välja bort krävande elever och satsa på eliten. Det är ju onekligen ett framgångsrecept. Toppa laget. Skicka de överflödiga till Stena Metall.

Nej, jag vet inte. Till Jönköping Nu säger kommunens skoldirektör Stephan Rapp, att vad det handlar om är att skolorna måste bli ”bättre på att marknadsföra sig själva” och ”profilera sig”. Mer fokus på marknadsföring alltså. Stephan Rapp tar ett exempel från en friskola som vill etablera sig i stan:
”De gör marknadsundersökningar och har ett koncept, att alla elever ska ha nått en viss kunskapsnivå på en viss tid. Sånt finns inte inom den kommunala skolan.”
Jasså de har ett koncept. Att den kommunala skolan inte tänkt på det förr! Det illustrerar ännu en gång hur trögt allting går i den offentliga sektorn. När jag gick i gymnasiet i Jönköping följde skolan i sin betongsocialistiska fantasilöshet bara skolplanen, läroplanen och de kunskapsmål som fanns i dom. Naiv som jag var så trivdes jag bra i skolan och inbillade mig att vi lärde oss saker. Föga anade jag att den var helt värdelös eftersom den saknade ett koncept.

(Och det har nog inte lärarförbundet heller förstått, som förra året utsåg Jönköping till landets fjärde bästa skolkommun.)

Både i Täby och Jönköping är det som presenteras som ökad frihet i själva verket en genomgripande avdemokratisering av skolans värld.

Kniptångsmanövern sker från två håll: Å ena sidan minskar elevinflytande. Nu avslutas den tioåriga pionjärverksamheten med lokala styrelser med elevmajoritet som varit igång och fungerat väl i Jönköping i tio år.

Samtidigt minskar det samhälleliga inflytandet över skolan, när den helt avknoppas, som i Täby, eller omvandlas till kommunal friskola, som i Jönköping. I det sistnämnda fallet skall istället ”rektorernas och gymnasiechefernas makt bli större” samtidigt som skolförvaltningen ”mer ska stötta än styra”. Gymnasinämndens – de folkvaldas – inflytande rör sig mot noll, medan Täbys gymnasienämnd i princip kan avskaffa sig själv.

Impregnerade med en förvirrad och halvt religiös privatiseringsideologi förskingrar borgerligheten både demokrati och gemensamma tillgångar i en hastighet som skulle lämna Kenny Bräck flämtande i depån. Och hur ologisk Leif Gripenstams ickeargumentation än är så förs den med den fundamentalistiska övertygelsens kraft.

Det är så framtiden i det borgerliga Sverige ser ut, åtminstone de närmsta tre åren. Täbyifieringen väntar oss alla, så huka er eller organisera er.

Andra bloggar om: , , , , , , ,

7 kommentarer:

Fredrik Andersson sa...

Det var det sjukaste jag har hört den här veckan. Känner mig en aning frustrerad...

Anonym sa...

Fantastiskt att se ditt driv, Erik. Ännu idag, höll jag på att skriva; och varför inte. För att göra ett hastigt språng: är du månne på väg till protesterna mot G8 i juni? Isåfall - kan vi knyta ett associativt, varmt och långt, band till 2000, Prag. (Jag håller tyst om det lilla faktum att du gärna föll i sömn under "de läroplansstyrda timmarna" på ED.)/Joakim.

Erik Berg sa...

Joakim: Jag sov aldrig, jag mediterade.

Jag jobbar i juni, inte den typen av jobb man kan sticka till tyskland från. får hålla mig till Sveriges nästa EU-ordförandeskap... annars gillar jag lagom stora demonstrationer av typen jönköpings 1 majtåg... genuint och lätthanterligt :-)

Kerstin sa...

Vi får finna oss - åtminstone tre år till, skriver du. Dessvärre är det ju så illa att mycket av det som nu görs inte kan göras ogjort av en annan regering efter nästa val. Det finns liksom ingen återvändo efter somligt av alliansens förstörelse.

Anonym sa...

I´ll give you that; it was meditation allright.

Jag tolkar din not om arbete som om du besitter ett "anknutet" arbete, dvs i ditt fall:
att det har med ark.i.tektur att göra.
Ja?

Ja, Erik: det blir allt annat än lätthanterligt i Heiligendamm (utanför Rostock). Repressionens styrka i Tyskland -idag- är utan mått och sans.
Jag vet inte om det står någonting i svensk "mediavärld" om hur de bryter ner motståndets planering, antagligen inte, men det finns liksom dagar då polisen genomför husrannsakningar från 8 tll 16, far från politisk grupp till annan, som gällde det paketutdelning.
Allt, naturligtvis, oemotsägligt bestyrkt med en paragraf om terror. Paragraf 129.
Första dagen av en större mängd husrannsakningar anordnas i Berlin en spontan soli-demo.
Det kom runt 4-5000.
Det marschtempo som de första tusentalen fötter höll, den ilskan, liknade inget jag sett.
Som om där verkligen var "ett mål" - (ett maktcentra) - med demon, den akuta situationen.
Summa sum ergo:
Heiligendamm kräver sin krissituationskunskap.

Mach gut, meditative Mund.

/Joa.

Lowe Aspviken sa...

Visst kan vi göra något. Det är för all del svårt att återgemensamifiera (nytt ord) det som en gång sålts ut, men det går att göra om man bara vill. Och när vi ändå är igång - vad sägs om att socialisera bankerna?

Jonas Ryberg sa...

Samtidigt är det ju så att vi inom vänstern har ett problem när vi pratar skola.

Det är ju en hel del lärare som anser att de har för lite påverkansmöjlighet inom den kommunala skolan och många går på slentrian. Vi borde arbeta fram ett reformpaket för att stärka de anställdas inflytande över sin skola.

Men att slumpa ut skolor så här är ju faktiskt helt galet.