"Och vi kom fram till den väldiga inhägnaden där hästarna skulle släppas på sommarbete. Alla hästarna ställdes upp på linje. Avsittning. Sadlarna lyftes av och lades några meter bakom hästarna. Så gavs order om att tränsen skulle tas av och att vi sedan skulle gå baklänges ut ur inhägnaden. Jag öppnade käkremmen drog tränset ned över hästens panna och gick bakåt. Alla hästarna stod stilla utan att förstå att de var fria utan sadlar utan träns. Sextio hästar på linje med jämna avstånd. Blickstilla. Så sträckte en av dem på halsen tog några steg och förstod. Det gungade till i kroppen. En gnäggning och hela den bruna linjen upplöstes. Det dånade under hovarna i gräset när de satte av i galopp över gärdet. Böjda mjuka halsar mjuka böljande rörelser som svanar som gungade fram ovanför marken."Gunnar Harding, Ur Från Kungliga Norrlands Dragoner, 1967
24 oktober 2007
Fria
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
"...och förstod."
Vackert.
... mycket
Skicka en kommentar