Kontrollrummet

Mission Control Center, Apollo 11, 1969.

08:57 CapComm (CC): Stand by for mode IV capability.
08:59 Commander (CDR): Okay. Mode IV.
09:00 CC: MARK.
09:01 CC: Mode IV capability.
09:15 CDR: Staging -
09:16 CDR: - And ignition.
09:19 CC: Ignition confirmed; thrust is GO, 11.
10:01 CC: Apollo 11, this is Houston. At 10 minutes, you are GO.
10:06 CDR: Roger. ll's GO.
10:24 CC: Apollo 11, this is Houston. Predicted cut-off at ll plus 42. Over.
10:29 CDR: 11 42. Roger.
11:03 CC: Apollo 11, this is Houston. You are GO at 11.
11:08 CDR: Good deal.
11:42 CDR: Shutdown.
11:45 Command Module Pilot (CMP): SECO. We are showing 101.4 by 103.6.
11:51 CC: Roger. Shutdown. We copy l01.4 by 103 6.
12:06 CC: Apollo 11, this is Houston. You are confirmed GO for orbit.

För en del säger det ingenting, för andra sänder det rysningar av njutning längs ryggraden. Röster genomkorsar rymden, besättningen på Apollo 11 kommunicerar med Mission Control i byggnad 30 på Johnson Space Center, Houston. Det är en rutindialog, ett språk av förkortningar och koordinater för de invigda i en målmedveten organisation. En rationell poesi i rymdåldern.


Flight Control, Johnson Space Center. Foto: NASA

Kontrollrummet förkroppsligar den moderna människans triumf över materian: en enhet av samlad styrförmåga med tekniken som förlängd arm och den kollektiva organisationen som styrkemultiplikator. Här utövas den totala kontrollen. Å andra sidan ligger, i kontrollrummet, bara en tunn illusorisk hinna av paneler, displayer och knappar mellan ordning och kaos, total kontroll och total utsatthet.

Kontrollrummet är synbart ett genomrationellt rum, vetenskapens rum, men samtidigt frodas mystiken som på få andra ställen. När nedräkningen för uppskjutning närmar sig noll korsar personalen fingrarna, några håller sig till rutiner som måste följas om ”turen” inte skall brytas, en kopp, en talisman, som skall stå på sin rätta plats, ett ord som måste uttalas vid rätt sekund. I det mest rationella av alla rum, lever den irrationella misstanken om att det kanske – för säkerhetsskull – är bäst att be en stilla bön. Kontrollrummet sitter på all makt över ett uppdrag, men en bruten radiolänk kan förvandla kontrollrummet till passiva åskådare. I det läget kan de allsmäktiga gudarna, regissörerna, bara bedjande följa, ibland endast ana, ibland inte ens det, ett skeende som ligger bortom deras inflytande.

När den halvautomatiska robotbilen Spirit den januari 2004 gjorde sin okonventionella studsande landning på Mars satt kontrollrummet på Jet Propulsion Laboratory på nålar och väntade på radioanropet som skulle indikera om den överhuvudtaget överlevt landningen. Tusen saker kunde gå fel: beräkningar som var felaktiga, landningsplatsen kanske visade sig olämplig, bilen kunde hamna på fel köl i en grop, kommunikationsutrustningen kunde ha skadats vid landningen... minuter passerade medan det blev alltmer påtagligt att kontrollrummet inte kunde göra någonting för att återuppväcka en sond som vägrade svara.

Tillslut kom anropet. Sedan dess har Spirit och tvillingbilen Opportunity fungerat långt över förväntan.

ÖBB Österreichische Bundesbahnen, Österrike

AVA Abfallverwertung, Tyskland

Camden County Council, övervakningskameror, England

Men än värre än en brusten radiolänk är det då mätare ger felaktiga utslag. Då kan kontrollrummet börja uppträda som vandaler, fatta kontraproduktiva beslut baserade på felaktig information.

När kylvattensystemet den 28 mars 1979 upphörde att fungera i kärnkraftverket Three Mile Island i Harrisburg, satt kontrollrumspersonalen med varningslampor som gav felaktiga utslag. Kontrollpanelen indikerade att en tryckreglerande ventil var stängd, när den i själva verket var öppen. På grund av den felaktiga signalen, förstod kontrollrummet inte vad som var det egentliga felet. När situationen eskalerade gav fler kontroller missledande utslag och larmrapporter adderade sig ovanpå varandra, förvirringen och paniken i kontrollrummet tilltog. Under katastrofens första nio timmar var personalen omedveten om att kylvattnet över reaktorhärden sjunkit så lågt att härdens överdel låg exponerad och att risken för en härdsmälta var överhängande.

När det oväntade inträffar, det är då kontrollrummet måste fungera oklanderligt, det är då instrumenten måste ge rätt utslag. Men det händer, antagligen oftare än vi vill känna till, att det är enskilda mänskliga beslut som innebär skillnaden mellan en katastrof och ett väl genomfört jobb. Wikipedia berättar om en sådan episod:

“During space shuttle mission STS-51-F, a main engine failed during ascent to orbit. A second engine began showing signs of failing. If it failed it would cause an emergency landing in Spain, or possibly could cause the shuttle to ditch in the ocean. Booster officer Jenny Howard Stein determined within seconds it was an incorrect sensor and not an engine problem. At her direction the crew inhibited the sensor, which saved the mission and possibly the crew.”

Till stöd för NASA:s rymdflygskontroll - Flight Control Room - finns speciella ”backrooms”, där specialister är samlade för att hjälpa ”sin” kontroller i kontrollrummet att fatta rätt beslut. Wikipedia berättar om deras betydelse under månlandningen 1969:

“One example of the usefulness of this system occurred during the descent of the Eagle Lunar Module, when "1202" and "1201" "program alarms" came from the LM. GUIDO Steve Bales, not sure whether to call for an abort, trusted the experts in the Guidance backroom, especially Jack Garman, who told him that the problem was a computer overload, but could be ignored if it was intermittent. Bales called "GO!," Flight Director Kranz accepted the call and the mission continued to success. Without the support of the backroom, a controller might make a "bad call" based on faulty memory or information not readily available to the person on the console.”

Kontrollrummet står mitt i flödet. I en tid besatt av flöden är det status. Därför älskar TV-bolagen att låta redaktionen, som liknar ett kontrollrum med sina växlande skärmbilder, synas bakom nyhetsuppläsaren. Det ger ett intryck av kontroll och bemästring. Flödet sköljer in på redaktionen och det relevanta sorteras ut och struktureras åt oss. De ser allt, de har koll på allt, de berättar det viktigaste, det vi behöver veta.

HBS Kontrollrum, FIFA Worldcup 2006, Tyskland

HBS Kontrollrum, FIFA Worldcup 2006, Tyskland

TV Master Control Room Reuters, England

TV Master Control Room Reuters, England

Ofta flyter det på ungefär som det ska i kontrollrummet. Backupsystem fungerar när primärsystem fallerar, kontrollrummet kan plocka in kaffe och genomföra planerade skiftsbyten. Jorden runt byter kontrollrumsskiften av varandra i detta nu. Över deras skärmar kryper lysmaskar som symboliserar tågblock i kön på södra stambanan eller siffror som visar uteffekt på högspänningsnätet. De övervakar trafikflöden, energiflöden, nöjesfält, sjukhus och vattenreningsanläggningar, tillverkningslinjer och containerurlastningar, finansmarknader, dataflöden, storskaliga system och mikroskopiska system, virtuella och fysiska... Kontrollerspersonalen, som alla grupper av människor utrustade med olika temperament och läggningar, lutar sig tillbaka eller biter på naglarna, ber en bön eller tuggar tuggummi, slår över radion till en musikkanal eller stänger av den helt. De håller koll. De vakar.

Arcelor Stålverk, Belgien, kontrollrummet

Arcelor Stålverk, Belgien, produktionslinje

Deutsche Telekom Ulm Internet Backbone, Tyskland

Florida Department of Transportation District 4, USA

Madrid Barajas Airport, Spanien

Saudi Aramco's Oil Supply Planning & Scheduling Dept, Saudiarabien

Saudi Aramco's Oil Supply Planning & Scheduling Dept, Saudiarabien

Företaget Barco tar fram kontrollrumssystem för hela världen. Bilderna i postningen kommer, om inget annat anges, från deras hemsida.

Andra bloggar om: rymden, NASA, arkitektur