22 december 2006

Tillfälliga arbeten dödar

En nyligen presenterad europeisk studie, Are Fixed-Term Jobs Bad for your Health? (PDF här), från Institute for Employment Research i Tyskland, ger ytterligare statistiskt underlag för att tillfälliga jobb är sämre för hälsan än vad fasta anställningar är.

Vetenskapsradion skriver:
”Tillfälliga jobb är sämre för hälsan än fasta anställningar, enligt en ny europeisk studie. Orsakerna är inte helt klara men man tror att otrygghet inför framtiden leder till hälsofarlig stress. [...] De tillfälliga anställningarna har ökat inom EU, särskilt sedan många länder liberaliserade sin arbetslagstiftning på 80- och 90 talen.”
Jo, nog har de tillfälliga anställningarna ökat alltid. Efter liberaliseringen har det rasslat till. Det är idag mer regel än undantag med tidsbegränsade jobb för många av oss, framförallt ungdomar, låginkomsttagare och invandrare. I Spanien är vart tredje arbetstillfälle en tillfällig anställning.

Sedan LAS infördes 1974 har antalet juridiska varianter av tidsbegränsade anställningar ökat från 3 till idag 11. Det träsket bestämde sig tillslut förra regeringen med stödpartier för att rensa upp i, en reform som skulle renodla och minska antalet tillfälliga anställningsformer och stärka löntagarskyddet. Med regeringskiftet revs den reformen upp, en av de första direkta konsekvenserna av maktskiftet, och istället har regeringen i höstbudgeten aviserat en uppluckring av löntagarnas skydd på området: en arbetsgivare får rätt till fri visstidsanställning av en person om högst 24 månader (istället för 14) under en femårsperiod. Regeringen vill också att företrädesrätten till återanställning ska inträda efter sammanlagt mer än 12 månaders anställning (istället för 6).

Lite statistik i all hast, om läget:

  • 1989 hade 25 000 personer i Sverige projektanställning. 1998 hade antalet ökat till 105 000.

  • Mellan 1990 och 2005 ökade andelen anställda som hade en tidsbegränsad anställning från 9 till 14 %. Sammanlagt hade 525 000 personer någon form av tidsbegränsad anställning år 2005.

  • 42 procent av kvinnorna och 26 procent av männen under 25 år med LO-yrken har en tidsbegränsad anställning.

  • I relation till den pågående HRF-konflikten kan det vara intressant att känna till att antalet med behovsanställningar bland medlemmar i Handels och Hotell och Restaurang, ökade från 40 000 år 1990 till 120 000 idag. HRF:s medlemmar är de som drabbats absolut värst.

    Att hälsan för breda grupper har utvecklats negativt är ingen direkt nyhet, men ofta är sambandet mellan hälsa och en otrygg arbetssituation borttappat i debatten. ”Otrygghet inför framtiden leder till hälsofarlig stress” sade forskarna bakom den refererade studien. Psykosociala problem som oro, ängslan och ångest är den första produkten av en otrygg livssituation. De i sin tur genererar andra hälsoproblem.

    Andelen ungdomar som lider av ängslan, oro och ångest ökade under 90-talet från 6 till 17 %. En ökning med 280 %. Andelen kvinnor som led av ängslan, ångest och oro ökade från 16 till 23 %, andelen män som led av samma symtom ökade från 8 till 14 %.

    I rapportens slutsatser skriver författarna:
    “Summarizing, we believe that rising percentages of fixed-term contracts and the associated rise in insecure employment relationships has negative effects on health. Spain where one third of all working contracts are fixed-term. Not only are individuals' lives affected by this but there may also be repercussions for the overall production possibilities of an economy.”
    Det avslutande meningen är central för hela samhället. Tillfälliga anställningar är ett aber inte bara för den enskilde löntagaren, utan för hela ekonomin. Den eventuella vinst företagen gör i form av sänkta arbetskraftskostnader består egentligen av en överskjuten kostnad som blir en förlust för ekonomin som helhet i form av minskad produktivitet till följd av ökad ohälsa och korttidsarbetslöshet.

    Att tillfälliga anställningar har satts i system av vissa arbetsgivare har en enkel orsak: löntagarna skall inte rota sig på ett arbete så ordentligt att de känner sig trygga nog att börja bråka om scheman, löner, villkor eller, för den delen, organiserar sig fackligt. Det ger en kortsiktig vinst för kapitalet att ha fler på tillfälliga anställningar.

    Så länge kostnaden för den ökade ohälsan kan skjutas över på samhället.

    Men tillslut slår effekten av att allt fler mår allt sämre igenom och produktiviteten i hela ekonomin går ned. Och det förlorar också kapitalet på. Eller annorlunda uttryckt, med en parafras på en just nu populär slogan:

    - Knäcker ni oss, knäcker ni er själva.

    Andra bloggar om: , , , ,
  • Inga kommentarer: