31 oktober 2006

En skarp vänsterbudget


Det finns ett alternativ. Vänsterpartiets budgetalternativ visar att skiljelinjen i svensk politik under de kommande fyra åren inte kommer gå mellan socialdemokratin och de borgerliga i första hand, utan mellan vänstern och resten. Den väg som stakas ut i budgeten - liksom de övriga partiernas budgetförslag är det i linje med vad som presenterats i valrörelsen – är en offensiv vänsterpolitik. ”En omfattande reformbudget för jobb, rättvisa och jämställdhet.”

Någonting helt annat än den NAIRU-politik som det annars råder ett tyst, pinsamt konsensus kring.

Förbannat synd att det är en budgetmotion och inte en proposition.

Det är alltid nyttigt att behöva räkna igenom sina förslag. Budgetmotionen har givit vänsterpartiet tillfälle att göra just det ordentligt och därmed visa att det som partiet sade i valet är fullt realistiskt. 200 000 nya jobb i offentlig sektor var ett valkrav, i budgeten föreslås 150 000 jobb i offentlig sektor på tre år.

En viktig poäng i budgetmotionen är att förslaget är finansierat:
”vänsterpartiets jobbsatsning - till skillnad från exempelvis de av regeringen aviserade åtgärderna - bygger [inte] på allmänna och relativt diffusa förhoppningar om förändrade mikroekonomiska incitament eller makroekonomiska förhållanden, utan på att faktiskt budgetutrymme reserveras för reguljära anställningar.”
Det är bra att det gamla kongressbeslutet och valrörelseförslaget nu också kommer i en budgetmotion därför att det lägger kursen för vänsterpartiets politik de kommande fyra oppositionsåren. Partiets uppgift är att ta upp kampen inte bara för en annan regering, utan också, framförallt, för en annan typ av ekonomisk politik, sammanfattad i de här meningarna:
”En granskning av 25 svenska industriföretag visade att vinsten per anställd ökat med 84 procent mellan åren 1998 och 2005. Ändå dras välfärdssektorn med ständiga bristsymptom. Det saknas med andra ord en effektivare resursöverföring från dagens vinster, som de arbetande är med och skapar i en gemensam samhällsorganisation, till investeringar i välfärden, som dels är en medborgerlig rättighet, dels en förutsättning för framtida tillväxt och välstånd. Det här är det verkliga systemfelet i svensk ekonomi.”
Fokus i budgeten ligger på att avskaffa arbetslösheten, bygga ut den offentliga välfärden, höja kvinnolönerna, satsa offensivt på miljön och höja skatten. Några av de övriga reformerna:
  • Höjda studiemedel med 1 200 kronor/månad från 2007.
  • Avskaffat sjuklöneansvar för företag med färre än 10 anställda
  • Stöd till forskning och utveckling i små och medelstora företag på 100 miljoner.
  • exportstöd till småföretag på 80 miljoner per år.
  • Individualiserad föräldraförsäkring från 2008.
  • Höjt tak i a-kassan från 730 till 880 kronor per dag från 1 juli 2007.
  • En omfattande tandvårdsreform med ett högkostnadsskydd, från 2008.
  • Höjd garantipension från 2008, fortsatt höjning av bostadstillägget till pensionärer till 95 procent, stegvis höjning av sjuk- och aktivitetsersättningen(förtidspension), till 67 procent. Vi höjer även bostadstillägget för denna grupp.
  • En satsning på 750 miljoner kronor per år för att uppnå tillgänglighetsmålet för personer med funktionshinder
  • Förlängda bostadsproduktionsstöd till 2008, med höjd ambitionsnivå under 2007 även jämfört med vårbudgetpropositionen, för att skapa förutsättningar för byggandet av 13 700 hyreslägenheter 2007 och 15 000 år 2008.
  • Slopad karensdag i sjukförsäkringen från 2008.
  • Fortsatt stark satsning på vuxenutbildningen, till skillnad från regeringens förslag.
  • Mer resurser till Ekobrottsmyndigheten.
  • Andra bloggar om: , , ,

    Inga kommentarer: