Tekniker

”Man kan bestrida att allvaret finns, men inte leken” skriver den holländske historikern Johan Huizinga 1938 i boken ”Den lekande människan”. Den tekniska utvecklingen är det yttersta beviset för den tesen. Även om många tekniska uppfinningar kan användas för att spränga, plåga eller förslava människor på olika raffinerade vis, så är drivkraften för teknisk uppfinningsrikedom i grund och botten nyfikenhet, glädje och pubertal uppfinningsrikedom.

Två killar på MIT ville ha ett studentrum utöver det vanliga och byggde Midas, ett helautomatiserat system som kan styras via nätet, med röstaktivering, med larm kopplat till rörelsedetektorer, rörliga elektroniska informationstavlor och, framförallt, ett system för att med en knapptryckning försätta hela rummet i festläge:



Deras eget utlåtande: "The custom designed MIDAS Automation System has brought ease to our lives (if one doesn't count all the time it took to actually build and program the system)."

Jo, jänkarna härjar världen runt med sin aggressiva imperialism. Men USA är inget entydigt land. Världens äldsta demokrati är också fullt av uppfinningsrikedom och strävan efter att utvidga människans domäner. Och ett steg på vägen dit är definitivt att bygga om studentrum till partyenheter.

Ett annat folk som lever i skärningspunkten mellan en sträng arbetsmoral och barnslig glädje är japanerna som tog storslam i VM för robotfotboll:


Lika mycket som tävlingarna är underhållning är de förstås till för att utveckla och testa tekniken att tillverka robotar som kan kombinera processorhastighet, inlärning, rörlighet och samverkan. Leken får med tiden en allvarlig innebörd. I båda fallen gäller att det är leken som kommer först och tråkmånsarna träder in först i nästa fas.