En stålblå budget

Så kom den första borgerliga statsbudgeten på tolv år. Innehållet var i stora drag väntat och bestod antingen av uppdateringar av alliansens vårmotion eller verkställande av bankerydsmanifestet (i folkmun kallat Mauds bäverbok). Det hindrar inte att den sände kalla kårar längs ryggraden. Det är fortfarande några gradskillnader mellan en högervriden sosseregering och en stålblå borgarregering. Nu är det alltså verklighet.

Tre kommentarer:

1) Minskad omställningstakt
Statsbudgeten innehöll ett antal åtgärder som ytterst syftar till att skapa fler låglönejobb: sänkta ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen, jobbgaranti, subventionerade arbetsgivaravgifter, höjd fackavgift... Detta på bekostnad av minskade resurser till arbetsmarknadsåtgärder, i ett första steg 50 000 färre programplatser.

Fler låglönejobb minskar omställningstakten i ekonomin. Det höga löneläget är den starkaste drivkraften bakom en hög produktivitetstillväxt och fortlöpande strukturrationaliseringar – och därför också en av Sveriges stora internationella konkurrensfördelar. Byggsektorn, ett exempel, har vuxit med nästan 20% i år utan att nämnvärt många nya jobb skapats, orsaken är att man övergår till prefab och robotiserar tillverkningen. Det är i grunden en positiv och nödvändig utveckling, det svenska svaret på dilemmat med jobben har varit en aktiv arbetsmarknadspolitik. Denna vill alliansen beskära, samtidigt som man dumpar lönenivåerna. Bakåtsträvare.

2) Arbetslivsinstitutet läggs ner
En klar ideologisk markering, men också en – på lite sikt – viktig ideologisk förskjutning. Arbetslivsinstitutet har bedrivit och stöttat forskning kring villkoren på arbetsmarknaden, och byggt upp en internationellt unik, och mycket viktig, kunskapsbank. Arbetslivsinsitutet bedriver den nödvändiga forskning som arbetsgivarna hatar. Bland de rapporter som kommit nu i oktober finns t ex studien ”Äldre medarbetares attityder till ett långt arbetsliv.” En studie som visade att yrkespositionen har ”en stor betydelse för om en individ önskar ett förlängt arbetsliv eller att gå i tidig ålderspension.” Studien fann att den fysiska och psykiska ohälsan är lägre högre upp i hierarkin och att detta är avgörande för viljan och förmågan att arbeta vidare efter 65.

Tydligen anser den borgerliga regeringen att de här är helt onödig forskning. Onekligen intressant med bakgrund mot budgetens satsning på att ge ett särskilt jobbavdrag till de som fortsätter att jobba efter 65 år. Vilka nu det kan tänkas vara? Det kan man aldrig riktigt veta (men kanske ana), när Arbetslivsinstitutet lagts ner. Påminner om när den förra borgerliga regeringen som en av sina första åtgärder beordrade SCB att sluta sammanställa förmögenhetsstatistiken.

3) Obligatorisk A-kassa
Budgeten anger som mål att ”Arbetslöshetsförsäkringen bör vara obligatorisk och omfatta alla som förvärvsarbetar”, en utredning tillsätts under hösten med uppgift att skyndsamt föreslå en sådan reform. Kopplingen mellan fack och a-kassa är en viktig orsak till den höga andelen fackligt anslutna i Sverige. Syftet med reformen är förstås att upphäva det sambandet. Sammantaget med andra åtgärder på området, som det avskaffade avdraget för fackavgiften, blir bilden att den nya borgerliga regeringen har gjort en ganska målmedveten rivstart med att riva ned vad man kan av den organiserade löntagarsolidariteten.

Sist: Regeringen har visst kläckt ur sig en ”ny nationell målsättning” om att ”Sverige ska bli ett av världens bästa länder att starta och driva företag i”. Det låter väl härligt. Men vad som då egentligen skall ske är lite oklart, eftersom vi redan ligger i topp. De senaste tre åren har World Economic Forum utsett Sverige till det tredje bästa landet i världen när det gäller konkurrens- och tillväxtklimat, och vi låg på nionde plats bland 145 länder när det gällde enkla och bra regelverk för företagen, enligt världsbankens rapport Doing Business in 2005. Vi utsågs tidigare i år till det bästa innovationslandet i världen i ett innovationsindex från FN:s handelsorgan Unctad. Kort sagt: det är lätt att lägga ribban högt om man redan hoppat över den.