Numera har skolor börjat drivas som snabbmatskedjor i Sverige. Ett av Sveriges snabbast växande företag, Ultra AB (?), som bland annat driver John Bauergymnasierna, har börjat med franschingavtal. Avtalen ger koncernens ägare Rune Tedfors, som ensam äger 70 procent av bolat 2-3 procent av elevintäkterna från franchisingtagarna.
Elevintäkter? Ja, det är våra skattepengar det, skolpengen. Som rusar ner i ägarnas (ja, alltså Rune Tedfors) fickor i samma takt som företaget klarar av att skära på kostnader och effektivisera verksamheten.
Hur går det egentligen till att effektivisera verksamheten i en skola? Yelah skrev om saken:
Annika Renestam, kommunikations- och logistikchef på Vittra, förklarar hur vinstmålet på 5-7 procent kan nås:Mellan år 1999 och 2005 har Ultra mer än 25-dubblat sin omsättning från 22.6 till 570 miljoner kronor. Moderbolagets vinst 1994 blev drygt 5,6 miljoner efter skatt, men från år till år har vinstmarginalen förbättrats.
- Det går att effektivisera kostnader. Vi utnyttjar lokalytan genom att vi inte har klassrum. Pedagogerna har inga håltimmar.
Lokalerna för de fristående skolorna kan ha en mindre yta än kommunala skolor eftersom de fristående skolorna kan bestämma antalet elever de vill ta in.
- Det är väl på personal och materialkostnad det går att göra vinst, säger Margareta Sandelius som arbetat ett år på Vittraskolan Wennöska i Malmö och är kritisk till verksamheten.
Några intressekonflikter mellan samhällets krav på att alla ungdomar skall få en god utbildning och en snabbt växande friskolekoncerns förväntningar att öka sina vinstmarginaler, det ser inte den borgerliga regeringen överhuvudtaget som någon risk. Därför har man beslutat att lägga ner utredningen om begränsning av vinster från fristående skolor.
Nej, inte förvånande. Bara konsekvent. Och oroande. Mer McSkola är inte vad vi behöver.
Andra bloggar om: skola, politik, friskolor
Inlägg
2 kommentarer:
Varför ska ett gäng politiker sätta upp en begränsning för hur högt resultat i vinst en skola får ha? Om vinst prioriteras före kvalité i undervisningen så kommer eleverna att lämna skolan till förmån för andra skolor, och då riskerar den tidigare skolan att gå under rent ekonomiskt. Det är också därför som jag tror att vi behöver fler friskolor på konkurrerande villkor.
Ah, drömmen om en perfekt marknad...
Eleverna som informerade kunder som klarar av att genomskåda reklamen och på förhand avgöra om en skola håller vad den lovar.
Eleverna som informerade kunder som kan jämföra den skola de valt med de andra skolorna och sedan göra ett välöverlagt och informerat val att stanna kvar eller byta.
Eleverna som lättrörliga kunder som mitt under utbildningens gång kan byta skola, utan några negativa konsekvenser för inlärningskvalitén.
(Ja, det senare är ju, som en del frispråkiga rektorer vittnat om ett reellt hot. Elever byter till skolor där det sätts högre betyg, betygsinflation blir ett sätt att hålla kvar elever)
Nej, den perfekta marknaden finns inte. Och utbildningsområdet lämpar sig synnerligen dåligt för marknadsexperiment.
Skicka en kommentar