Det hindrar inte att sänkningen av a-kassan på många vis är fel symbolfråga att rikta protester mot.
Det ansåg jag även under valrörelsen när (s)-debattörerna i debatt efter debatt sköt in sin huvudargumentation på att alliansen ville sänka ersättningsnivåerna. Standardsvaret från alliansen var då: hellre sänkt a-kassa och nya jobb än hög a-kassa och inga jobb. Den argumentationen gick, i det rådande klimatet och på grund av socialdemokraternas oförmåga att formulera en egen jobbpolitik, hem.
Sänkta ersättningar i arbetslöshetsförsäkringen är inte den borgerliga regeringens viktigaste systemförändring. Det är inte ens en systemförändring, det är ”bara” en försämring. Sänkta nivåer i a-kasseersättningen sänker den generella välfärdens standard. Sänkta tak i a-kassan, för att ta en annan aktuell åtgård, är isåfall betydligt allvarligare, därför att det undergräver den generella välfärdens generalitet.
De stora systemförändringarna kommer med den sammanlagda effekten av åtgärder som minskar den fackliga organiseringsgraden, oåterkalleliga privatiseringar av offentliga verksamheter och stora skattesänkningar som minskar statsbudgetutrymmet för nästa vänsterregering att genomföra reformer och återställare.
A-kassan är därför inte den viktigaste frågan.
MEN: att a-kassan är en skenstrid innebär inte att det är fel att stå upp och bråka om den ändå. Namninsamligen har redan fått över 50 000 namn, LO manifesterar den 14 december över hela landet och SAC har varslat om politisk strejk den 15 november. Det var länge sedan det rörde på sig så i Sverige kring innehållet i en statsbudget.
Den socialdemokratiska bloggaren Jonas Morian har därför fel som menar att protesterna mot regeringen är meningslösa. Visst har regeringen, som Morian riktigt påpekar, fått ett tydligt mandat för att genomföra de förändringar man nu gör. Men det innebär inte att vänstern bör säga, fine, kör på, ni vann ju valet. Vänstern, socialdemokratin, arbetarrörelsen, måste visa att den finns och vill något annat. Om inte annat måste den visa sig själv att den finns.
Jag tror inte att vare sig den politiska strejken på onsdag eller namninsamlingen eller LO-manifestationen den 14 december kommer resultera i några som helst reaktioner från regeringens sida. Möjligen kommer ett bittert leende spela över Littorins läppar vid något teveinslag. Men poängen är inte heller att få regeringen att vända, poängen är att organisera de många människor som efter regeringsskiftet känner att de vill göra något, vad som helst, för att uttrycka sitt stöd för välfärdssystemen och sitt motstånd mot nedmonteringen av dem. Poängen är att vi fortfarande är folkrörelser och folkrörelser måste göra saker för att existera. Det räcker inte med ett gäng socialdemokratiska bloggare för att återta initiativet.
Politiska strejker och fackliga manifestationer är de första stegen tillbaka till ett mer aktivt politiskt klimat, där försämringar ifrågasätts, där varje steg regeringen tar är bevakat och möts av ett svar på gator och arbetsplatser. Det är högst välkommet att facket börjar ha synpunkter på och demonstrera mot politiska beslut som berör löntagarna, det är ett problem att det inte sker på samma vis under socialdemokratisk regeringar.
Jonas Morian kallar protesten för ”fånig”, ”demonstrationståg känns inte som den rätta vägen att gå” skriver han, och:
”Att inleda oppositionsarbetet med att sluta arbetarrörelsens fackliga och politiska led, i synnerhet om en fråga där man förefaller ha ett brett folkligt stöd, kan säkert ge kortsiktig vind i seglen – men det är knappast någon långsiktigt effektiv metod för att vinna val.”Nej, nästa val kommer inte vinnas genom manifestationer nu, men nästa val vinns genom att folkrörelser och allianser byggs. Det sker genom protester och mobilisering. Jag vet inte hur många demonstrationer jag gått i med tveksamt formulerade paroller och ogenomtänkta krav. Det är inte parollerna som är det centrala. Det är folket som går där.
Därför: a-kassan är fel symbolfråga att slåss om. Jag tänker slåss om den ändå.
Andra bloggar om: Politik, A-kassa, Jonas Morian, LO, Socialdemokraterna, SAC
Inlägg
17 kommentarer:
Moderaterna har en egen ”agenda” för sin politik. En ”agenda” utan mandat eller öppenhet. Än mindre något som Reinfeldt gick till val på. Moderaterna vill förändra Sverige och genomföra det marknadsliberala systemskiftet där vi blir kunder istället för medborgare. Systemskiftet där medborgarrätt stavas penning. Förändringarna i a-kassan är tillsammans med utförsäljning av hyresrätterna, privatisering av delar av vården är bara första steget i systemskiftet som kan liknas vid en legal statskupp. Kampen och protesterna mot försämringarna mot a-kassan är därför nödvändiga och självklara. Sätter vi inte upp ett motsånd nu hur ska vi kunna göra det sedan?
Bra inlägg, och du har ju rätt i att sänkningen av maxnivån är en mycket allvarligare historia, som tillsammans med försämrade löner, höjda hyror och höjda avgifter i a-kassan kommer att resultera i försämrat stöd för facket - vilket är vad systemskiftet går ut på.
De borgerliga räknade helt kallt, och fullkomligt riktigt med att de flesta inte skulle genomskåda försåtet. Man sade att man värnade om kollektivavtalen och starka fackföreningar, samtidigt som man presenterade förslag som skulle göra dessa allt mindre viktiga med allt färre medlemmar i facken.
Deras strategi var helt djävulsk (konsten att luras utan att ljuga), och dessvärre lyckades de, men egentligen för att så många röstade blankt eller på småpartier som inte hade en chans att komma in i riksdagen. Det var dessa som gav alliansen riksdagsmajoriteten, inte de som röstade direkt på alliansen. Låt oss inte glömma den saken heller.
Glöm inte bort måndagsupproret, manifestationer med parollen "Rör inte vår A-kassa" varje måndag 18:00 på Mynttorget i Gamla Stan. Läs mer på www.mandagsupproret.se
Erik, Låt mig först av allt än en gång göra klart - vilket jag också skrev i ett PS - att rubriken på det inlägg du kommenterar inte var avsett att tolkas bokstavligt. Jag menar absolut inte att fackföreningsrörelsen och socialdemokratin stillatigande ska acceptera de kraftiga förändringar av arbetsmarknaden som regeringen nu genomdriver. Men jag ifrågasätter om demonstrationståg är den rätta vägen att gå.
Sedan har du säkert rätt i att många människor efter regeringsskiftet känner att de vill ”göra något, vad som helst, för att uttrycka sitt stöd för välfärdssystemen och sitt motstånd mot nedmonteringen av dem”. Men jag menar att det inte finns någon anledning att förhasta sig. Som ansvarstagande politisk rörelse borde vi snarare inrikta oss på att försöka organisera och engagera så många människor som möjligt i ordentliga samtal om hur en hållbar, solidarisk politik för jobb och tillväxt ska se ut; en politik som vi kan vinna valet med och faktiskt genomdriva. Demonstrationståg och slagord kommer nämligen inte att räcka.
Aktivitet för aktivitetens egen skull får aldrig bli viktigare än tanken bakom aktiviteten. Då kliver vi nämligen ut på ett sluttande plan där slagord snart ersätts av stenkastning och protesterna får ett eget liv.
Erik. Det spelar ingen roll om du tycker att regeringens politik är dålig - den är som den utlovades och därför demokratiskt legitim. Därför är politiska strejker mot denna politik antidemokratisk repression. Nu visar välfärdsvänsterns sin reaktionära sida, den som bara har skymtat fram bakom SVT:s putsade fasad tidigare. Men det är klart, ett system som går ut på att beröva en småföretagare 50 % av hennes intäkter medan det gör möjligt för människor som är "ekonomiskt, socialt eller känslomässigt" beroende av en flykting att komma efter honom, ett system som använder socialförsäkringar för att skapa statsberoende sympatisörer - det är inget demokratiskt system i grunden. Så din reaktion är naturlig. Nu börjar din revolution. Sträck på dig, stå inte med mössan i handen, kräv ditt bröd med våld, sparka kapitalisterna i baken och allt det där. Gäsp.
A-kasseförslaget ska sänkas!
Den borgeriga regeringa ska tvingas till reträtt!
Att man vunnit ett val betyder inte att demokratin är avskaffad för 4 år framåt!
Även om Svensk Näringslivs-fascisterna naturligtvis tycker att alla protester, demonstrationer, strejker, politiska åsikter osv är "odemokratiskt".
A-kassan är inte bara en bra symbolfråga - det är en verklig fråga som drabbar människor allvarligt, många kommer bli utförsäkrade och utslagna!
18:00 Mynttorget
www.måndagsupproret.se
Anonym. Demokratin avskaffas, om inte de styrande tillåts att genomföra de reformer, som det svenska folket har givit dem mandat att genomföra. Kamma dig.
Kamma dig du onyttige arbetslöse, och ta av dig mössan och stå still och tig med den i hand medans marknadsfundamentalisterna inom nyhögerregeringen berövar dig din välfärd och framtid!
Detta är vad högerungsossarna och ungnyhögern här på sidorna vill att vi skall offra oss för !
Fy fan för femtekolonnare och svartfötter.
Bengt Nilsson ,röd gråsosse
Röd gråsosse (grisskär?)
Från en av mina tidigare kommentarer:
"Sträck på dig, stå inte med mössan i handen, kräv ditt bröd med våld, sparka kapitalisterna i baken och allt det där. Gäsp."
Kul att du nu återanvänder den gamla retoriken om "mössan i handen". Men ni vann inte valet den här gången, förstår du. Majoriteten av väljarna ville ha den politik som nu genomförs. Så vad innebär det, tror du? Jo, strejker mot denna politik är strejker mot folkviljan. De är reaktionära och inte demokratiskt socialistiska.
Du kanske skall spilla litet kaffe på den där grisskära identiteten, så att den blir brun? Matchar dina antidemokratiska utsläpp bättre.
Morian, ser du vad du kallas här? Min beteckning var litet mer smakfull, inte sant?
Jonas: Att din titel inte skulle tolkas bokstavligt var jag medveten om, vad jag reagerade på var din argumentation om att öppna protester, t ex demonstrationer, mot regeringen är "fel väg att gå".
Du skriver i kommentaren att du vill engagera människor i "ordentliga samtal om hur en hållbar, solidarisk politik för jobb och tillväxt ska se ut." Jättebra! Men samtal är bara ena sidan av politiskt folkrörelsearbete. Den andra sidan, i synnerhet efter ett val, består i att omsätta nederlaget och ilskan i konkreta protester. Skitmånga är besvikna och förbannade idag, många av dem, tro det eller ej, har inte egna bloggar att bearbeta sin sorg/ilska i utan bara en TV-apparat att hytta förtvivlat mot. De behöver få en chans att komma samman och inse att de inte är ensamma, att en motrörelse existerar.
Nej, en protest mot sänkt a-kassa är inte det ”intellektuellt hederligaste” men det är det bästa sättet att känna – och visa - att rörelsen lever. En politisk rörelse kan inte skjuta upp kampen, protesten, tills vi skrivit ut den rätta formeln på hur nästa val skall vinnas.
Jag hoppas på att få slippa se en socialdemokrati som nu ägnar sitt första år i opposition åt att ifrågasätta sina egna värderingar, vagga runt och grubbla som ängsliga politiska agnostiker, jag vill att ni ska upp i kulbanan och slåss! Och detsamma gäller facken, som står först på slaktlistan. LO-manifestationen den 15 december är i all sin anspråkslöshet ändå ett steg mot en mer stridbar fackföreningsrörelse. Det kommer behövas under den här mandatperioden, annars kan de lika gärna lägga sig ner och självdö.
mvh
Erik Berg
Bra klokt och viktigt inlägg. Låt oss samlas och bygga allianser! Eller pakter eller vad vi nu ska kalla det =)Folket är och skall vara i rörelse!
Det finns något symptomatiskt över att Morian inte verkar ta borgarnas försämrigar på allvar.. Som att det inte är där skon klämmer, utan att det är den valvinnande diskursen - för att dra det till sin spets - som är politiken mening och form/innehåll. Och som att LO och andra här inte ska störa det politiska (saps interna reform)arbete.
Appropå detta (?); såg pagrotsky i svt morron tala om den sektliknande stämningen i partiet, med låkt i tak för nya idéer, särskilt sådana som skulle appellera till de färska professionella, yngre och universitetutbildade medelklassen.
Göran greider gjorde där också en insatts. Kanske några andra som slagits av detta framträdande?
Göran Greider körde sitt vanliga race och han hade rätt som vanligt. Jag tror dock att Pagtrotsky har en poäng i att socialdemokraterna varit dåliga på att lyssna på och nå ut till medelklassen (eller, riktigare, som Greider säger "den breda arbetarklassen") i storstäderna.
Det innebär inte att politiken ska vridas åt höger, det är i huvudsak en pedagogisk uppgift att visa att visa att den breda arbetarklassen tjänar på generell välfärd och höga skatter.
Approx. "Det innebär inte att politiken ska vridas åt höger, det är i huvudsak en pedagogisk uppgift att visa att den breda arbetarklassen tjänar på generell välfärd och höga skatter."
Jaha du. Globaliseringen gör att en fabrik kan flyttas i rödaste rappet och lämna 700 svenskar arbetslösa. 10 entreprenörer i deras hembyggd vill anställa dem, men ingen har råd - på grund av skatterna.
Skatterna går till att finansiera kolosser med inkompetenta styren och byråkrati så att Djävulen i Helvetet skulle bli stolt. Köerna ringlar runt sjukhusen, flyktingarna blir sjuka i själen av år i osäkerhet...
Integrationen har misslyckats utan att politikerna har vågat tala om det.
Men det värsta har varit situationen på arbetsmarknanden:
Det är den svenska vardagen som har vidit svenska folket i den marknadsliberala riktningen. Alltfler, även inom den "breda arbetarklassen" förstår att de är individer med individuella förutsättningar - och att det bästa som kan hända både för Sverige och dem som individer, är att marknaden får ökat svängrum. "Se på mig! Anställ mig!" - det går an att ropa i ett tomt lager. Men i ett alltmer fritt kapitalistiskt Sverige - så skall du se att det finns någon som hör dig också.
"Jag hoppas på att få slippa se en socialdemokrati som nu ägnar sitt första år i opposition åt att ifrågasätta sina egna värderingar, vagga runt och grubbla som ängsliga politiska agnostiker, jag vill att ni ska upp i kulbanan och slåss!"
Vart fan finns då vänsterpartiet på banan?
Ingenstans!
(v) har ännu 2 månader efter valet inte rört ett finger till protester mot högereregeringens attacker mot a-kassan och facket och välfärden.
Det har varit demonstrationer varje måndag på mynttorget i 5 veckor.
Aktioner mot svenskt näringsliv, timbro och moderaterna.
Politiskt strejk och två fackliga demonstrationer.
Vänsterpartiet finns NOWHERE i frågan om A-kassan.
Nu sjunker borgarna i opinionen(sifo), 9% jämfört med rödgröna.
mp går framåt.
Sossarna går fram mest. Och v står still.
Trots allt snack om "nu är det stenhård opposition som gäller" och "vi ska ta oppositionsledarrollen", så gör (v) ingenting.
Nån pliktskyldig kristallnatts- eller palestina-solidaritetsdemonstation.
Nån kampanj om pepparkakor till papperslösa? I all ära, jävligt ständigt akuta och viktiga frågor men va fan!
Sluta tjafsa på internet med högersossar om ifall A-kassan är en viktig fråga eller inte!
Fråga arbetarklassen istället!
Kom med i matchen innan ni blir helt irrelevanta som vänsterparti och sover bort er chans till att vara en politisk opposition.
Vakna NU, (v) tävlar med Wanja-Lundby Wedin om att komma ur bomulls-pyjamasen sist.
AAAARGH!
Detsamma gäller Ung Vänster!
Anonymous: jag kan tyvärr bara hålla med dig. Det är pinsamt och deprimerande tyst från vänsterpartiet.
Det finns bara en lösning på det: gå med i partiet och påverka.
Skicka en kommentar