24 november 2006

Ubiquitous computing på Chalmers


IT-universitetet vid Chalmers ger varje år inom ramen för magisterprogrammet MDI/Interaktionsdesign en kurs i Ubiquitous Computing. För den som är ny inför begreppet kan kursbeskrivingen ge en ganska bra sammanfattning:
”Inom ubiquitous computing arbetar man med frågeställningar kring hur datorteknik kan byggas in i och bli en naturlig del avvardagsföremål och miljöer.”
”Allestädes närvarande datorer” skulle man också kunna översätta begreppet med. Processorer och RFID-etiketter integrerade i föremål vi använder i vardagen. Mark Weiser, UbiComps pionjär, beskriver det som motsatsen till virtuell verklighet: Istället för att simulera den ”verkliga” världen i den virtuella så förstärks funktioner i den verkliga världen med datorkraft.

Det här är mer än en angelägenhet för prylnördar, ubiquitous computing är det naturliga nästa steget efter persondatorrevolutionen. Och det kan komma att revolutionera vardagen och produktionen mer än persondatorn gjorde.

Jag har tidigare skrivit om BigBelly, de smarta papperskorgarna i USA som kombinerat solcellsteknik med mikrochips och internet och därigenom kunnat minska antalet tömningar med 70%. Där ligger framtiden. Och med tiden, när den typen av tids- och energibesparande lösningar slår igenom på alltfler områden, frigörs människors tid till kreativa och omvårdande tjänsteyrken.

Vi står inför en digital miljö- och välfärdsrevolution. Förutsatt, förstås, att politiska beslut inte istället gör tekniken till ett rent övervakningsredskap. Det kan också ske om utvecklingen och användningen inte diskuteras i offentligheten.

Chalmerskursen har nu givits i fyra års tid och producerat en hel del roliga idéer. Projekten och resultaten är övningsuppgifter och skall förstås ses som sådana. Det hindrar inte att det finns ett korn av utvecklingsbara och nyttiga applikationer i dem.

Förra året gjorde en av kursens grupper F.I.S.K, ett system för att visualisera stressnivån på en arbetsplats:
”Systemet består av sensorer på en individs kropp och vid dess säng, vilka registrerar relevant informationen vid arbets- och sömntid, en central server som bearbetar informationen och ett akvarium utrustat med styrbar luftpump och en glödlampa som visualiserar stressnivån. Bubblor som släpps ut med låg frekvens på ett pulserande sätt representerar en allmänt låg stressnivå och tvärtom. Syftet med detta projekt är att se till att de anställda är friska och att företagets totala arbete effektiviseras och optimeras.”

Gruppen Wake-Up Get Up har gjort en säng som hjälper sin ägare att sova och vakna bättre:
”Sängen är intelligent i avseendet att den kan avgöra vilken sömnfas den sovande befinner sig i, och anpassa väckningen efter det. Den har också en minnesfunktion som kan hjälpa användaren med sömnstörningar.”
Sängen har en integrerad lampa som sakta ökar i ljusstyrka, en förändring som liknar uppvakningen en sommarmorgon, då det är mycket lättare att komma upp ur sängen än mörka sommardagar.

ForceBlocks är ett ledredskap för barn som simulerar vilka krafter byggnadsdelar utsätts för:
"ForceBlocks är byggklossar, lika enkla att använda som traditionella klossar, innehållandes teknik som gör det möjligt att på dem visa krafter som en byggd konstruktion utsätts för."

Raggadish är en diskborste som skapar ny musik medan man diskar. Det ska vara roligt att göra de nödvändiga sysslorna:
"Detta projekt syftar till att göra det roligare att diska med hjälp av musik. Med en låt i bakgrunden och med hjälp av inbyggd teknik i diskborsten genereras ljud utifrån diskborstens rörelser. Olika rörelser genererar olika ljud liksom olika disk hämtar ljud från olika ljudbibliotek. Resultatet blev en diskborste som utöver sin vanliga funktionalitet dessutom ger användaren möjlighet att skapa musik och rytmer till sin valda låt."


En annan grupp har utvecklat en apparat som förmedlar en växts hälsotillstånd, om man nu inte kan se det genom att titta på plantan:
"Husdjur kan kommunicera sina behov och har möjligheter att ställa krav. Växter är också levande, men har inget påtagligt sätt att kommunicera sina behov. Det är allmänt accepterat att det är okej att döda en krukväxt, men inte att döda ett husdjur. Vi vill ge krukväxten en röst och en chans att säga ifrån."

PlantPower förmedlar plantans "upplevelser" genom lukt, ljus och ljud.

Sammantaget illustrerar de många roliga projekten från Chalmers UbiComp-kurs en central problematik: med modern teknik går oerhört mycket att åstadkomma. Den stora svårigheten är att komma på rätt användningsområden. Att tänka utanför boxen. Var behövs den här tekniken som bäst? Det finns, garanterat, mängder av verksamheter där ETT litet mikrochip eller EN liten kodsnutt skulle leda till en enorm förenkling för många människor. Och det finns mängder av användningsområden där de är ett småroligt men ganska onyttigt tillskott. Utvecklingen sker idag oftast inom det senare området.

Teknikprojekt tillkommer ofta genom idéstormande bland tekniker och designers, men de verkligt revolutionerande användningsområdena kommer dyka upp först när processen börjar i andra änden, när lantbrukare, daghemspersonal och bilbärgare får fundera över och formulera hur deras sysslor kan förenklas med mikrodatorers hjälp.

Andra bloggar om: ,

1 kommentar:

Kerstin sa...

Du skriver:
Och med tiden, när den typen av tids- och energibesparande lösningar slår igenom på alltfler områden, frigörs människors tid till kreativa och omvårdande tjänsteyrken.

Det var optimistiskt får jag säga, med tanke på vad företagen gör runtom i världen idag, drar ner på personal pga rationaliseringar, och med tanke på vad regeringar gör idag, drar ner på offentlig sektor och på arbetslöshetsunderstöd.

Jag kommer att tänka på min pappa, som var ingenjör, och som på 50-talet talade om den dagen då vi hade obegränsat med energi (kärnkraft tänkte han sig då) och maskinerna hade tagit över jobben, och hur man bara skulle behöva gå ner till jobbet en dag i veckan och trycka på en knapp. Han kunde då inte i sin vildaste fantasi föreställa sig att man istället skulle låta några få arbeta ihjäl sig och resten bli arbetslösa. Än mindre kunde han föreställa sig att de arbetslösa skulle pressas och stressas med att söka jobb som inte fanns och tvingas leva på allt mindre pengar, för att tvingas ta allt sämre betalda jobb, som tjänstefolk åt de ohemult rika människor som ägde de där företagen som inte behövde folk.